Bakker - Bin - nyttiga varelser för blommor och frukter

Förutom de skadeinsekter som angriper våra trädgårdar finns det många insekter som är oundgängliga för en trädgård full av blommor och frukt. Binas betydelse för överlevnaden av växter och annan gröda är överraskande nog fortfarande okänd för många människor. Många växter, blommor och fruktträd skulle dock vara dömda att dö ut om det inte vore för biet. Lyckligtvis är beroendet ömsesidigt, eftersom samma växter tillhandahåller huvudbeståndsdelen av bisamhällets föda. Bina behöver således blommorna för sitt 'dagliga bröd': nektar och pollen. Blommorna behöver bina för pollineringen, så att de kan producera frön och frukter. De kan inte leva utan varandra. Deras förhållande varar livet ut.

Bin kan välja bland flera olika sorters pollen och nektar, och blommor utvecklar karaktäristiska färger och dofter för att dra till sig bina i skarp konkurrens med sina grannblommor. Om växtbetingelserna försämras, t ex till följd av föroreningar, kommer blommornas födoproduktion att minska, vilket ofta får förödande konsekvenser för växten. Bina förlorar intresset för denna, den pollineras ej, och om betingelserna inte förbättras kommer växten inte att kunna överleva. För att säkerställa god pollinering hyr fruktodlare ofta bisamhällen från biodlare, eftersom hälften kan anses vunnet med en god pollinering. Närvaron av ett starkt bisamhälle innebär sålunda, naturligtvis tillsammans med en del andra faktorer, såsom väderbetingelserna, en enorm ökning av chanserna till en lyckad skörd.
En annan viktig omständighet är att bina förser djurvärlden med föda, direkt såväl som indirekt. Bin är kända för att ha smak för honungs sötma, men även fåglarna drar nytta av binas aktivitet. Som en följd av binas 'oavsiktliga' pollinering av blommor i sitt sökande efter föda produceras frön, bär och frukter. En stor del därav plockas och äts självfallet av människor, men det blir ändå rikligt kvar för fåglarna att leva på under vintern. Och därmed sluts cirkeln. Bina utgör sålunda en mycket viktig länk i naturen.

Pollinatorer
Utan blommor skulle världen se ganska trist ut. Och det skulle den också göra utan bin, med tanke på deras viktiga roll i pollineringen av blommor och dessas existens. Men vad exakt är det som händer under pollineringen? Det finns tre olika typer av pollinering: genom vind, genom vatten eller genom däggdjur, fåglar eller insekter. Fladdermöss är framträdande, pollinerande däggdjur. I tropiska och subtropiska regioner är kolibrier viktiga pollinatorer.
Växter pollineras emellertid oftast av insekter. Insekterna delas kan delas in i undergrupperna skalbaggar, steklar, tvåvingar och fjärilar. Honungsbin, humlor och getingar hör till steklarna och är de bästa och viktigaste pollinatorerna.
Blommorna indelas ofta efter sina pollinatorer: fågelblommor, fladdermusblommor och insektsblommor, där de sistnämnda i sin tur indelas i insektsgrupper. I t ex biblommor är nektarn lätt åtkomlig för biets 6 mm långa tunga. I humleblommor ligger nektarn något djupare, så att större styrka krävs för att föra kronbladen åt sidan. Humlan är tillräckligt stark för att göra detta.

Attraktionsfaktorer
Insektsblommor är ofta iögonfallande, väldoftande blommor som står i stark kontrast till sin omgivning. De kan vara de största i kanten av en grupp av blommor som huvudsakligen är i färd med att försöka locka till sig pollinatorer. Många har ett visst mönster på sina kronblad, såsom ränder, fläckar eller prickar, vilket kallas honungsmärkningen och tjänar som indikering på var nektarn befinner sig. Bina kommer ihåg färg, doft och form på blomman, liksom nektarns sockerhalt, så att de kan finna sin matutskänkare igen.
Nektarn utsöndras av de aktiva körtlarna nära pistillen. Dessa körtlar kan ligga nära blommans yta i äppelblommor eller mycket djupare som i exempelvis klöver. Kraftiga skyfall kan skölja ut nektarn från de 'öppna' blommorna, medan sol och vind kan få vatten att avdunsta från nektarn och därmed höja sockerhalten. Det kan leda till att en sida av ett päronträd besöks betydligt oftare än den andra sidan av samma träd.
Bin är mycket trogna sina blommor. Under en flygtur besöker de bara en typ av blomma. De håller sig också till en färg, även när det finns olikfärgade blommor av samma typ som växer på samma plats. Detta ökar chanserna till framgångsrik korspollinering.

Pollinering
Genom att biet dyker djupt in i blomman i sitt sökande efter nektar kommer pollen att fastna vid biets håriga kropp. Hos nästa blomma avsätter biet en del pollen på pistillen (hondelen av blomman). Pollenkornen (de hanliga fortplantningscellerna) bildas i blommans utstickande ståndare. Äggcellerna ligger i äggstocken vid pistillens botten. Den klibbiga pistillen tar, när den kommer ut ur äggstocken, emot pollenkornet från det sökande biet. Denna hancell borrar sig igenom pistillen, ned till äggstocken, där sammansmältningen äger rum. Blomman har på så vis blivit befruktad och dess uppgift är fullbordad. Kronbladen faller av och frukt eller frön växer från äggstocken.
Det finns tre typer av pollinering. Först självpollinering, där pollenet från en viss blomma hamnar på pistillen hos samma blomma. Den andra typen är grannpollinering, varvid pollenet från en blomma avsätts på en annan blomma på samma växt. Sist, men inte minst, förekommer korspollinering. Det är det gynnsammaste och vanligaste pollineringssättet i växtvärlden. Pollenet från en blomma av en viss art befruktar en blomma som är av en annan art men av samma släkte. Blommorna i ett äppelträd, t ex av sorten Cox Orange, kan befruktas av pollenet från en annan sort, t ex Golden Delicious.