Alltid när solen skiner mycket är det torka i faggorna. Här får du några tips inför sommarens eventuella vattenproblem.

Växter består till stor del av vatten. En tulpanlök består till exempel till 59,2 procent av vatten. Det ständiga flödet från rötterna till bladen transporterar näringsämnena som tas upp av rötterna. Därför måste det alltid finnas tillräckligt med vatten. Av oorganiskt material kan växten producera sina egna, livsviktiga näringsämnen. Via rötterna tas vatten och salt upp från jorden. Löven tar upp koldioxid från luften.

Låt de naturliga förutsättningarna bestämma växtvalet

En generell regel när man gör sitt planteringsschema för trädgården är denna: välj växter efter jordmån. Det kan vara näringsrik eller näringsfattig jord, full sol eller halvskugga men även våt eller torr jord. Det finns många växter som trivs i torr och näringsfattig jord - man kan få en helt fantastisk rabatt med dessa. Det finns ingen som helst anledning att plantera en törstig växt som Astilbe i torr jord. Välj istället växter som trivs i det torra - till exempel släktet Sedum, Sempervivum (taklök), Solidago (gullris), Nepeta (kattmynta), Eryngium (martorn) och malva.

Växter som kan leva med torka trivs oftast i solen

När det gäller växters vattenavdunstning beror mycket på planteringsstället: är det soligt eller skuggigt? Växter som lever i torr jord trivs också i solen. Kaktusar och suckulenter är överlevnadsspecialister i torka. Växter från extremt torra regioner kan göra två saker: förtvina eller anpassa sig på ett sätt som gör att de kan överleva under de aktuella omständigheterna.

Lagring av vätska

Man tror att suckulenter har utvecklats från normala växter som levt under normala omständigheter. De tvingades att ändra sig dramatiskt på grund av att klimatet ändrades. Växter som inte kunda anpassa sig till de nya omständigheterna förtvinade. Men vissa klarade omställningen: de maximerade förmågan att lagra vätska under perioder av torka. Denna process tog miljoner av år och genomfördes i två stadier. Först utvecklade växten hår och ett lager av vax, speciellt på bladen. Nästa steg var att behålla och lagra vatten. Somliga katussorters sätt att anpassa sig är helt enkelt ren perfektion: de har inte längre några blad. Nästa steg är att anta en rund form så att kroppen har maximalt innehåll i relation till ytarean. Beräkningar har visat att kaktusar avdunstar jämförelsevis 8000 gånger mindre vatten än ett normalt träd!

Klippstånds, en indikator på torka

Växter med stora eller tunna blad avdunstar mycket vatten och i perioder av torka är de de första som förtvinar. Ett bra exempel är Ligularia dentata (Klippstånds) eller Senecio clivorum. Denna livskraftiga perenn är en god indikator - så snart den visar tecken på torka följer andra växter efter. Då är det tid för dig att vidta åtgärder.
Ett bra exempel på en planta som skyddar sig själv mot torka är Stachys byzantina (lammöron) med sina ulliga, fluffiga blad. Dessa hår minskar avdunstningen radikalt. Det finns även växter med små smala blad som Coreopsis verticillata (höstöga), ett gott val för torra trädgårdar. De små, smala bladen har en liten yta och kan därför stå emot torkperioder bättre.

Djupa och ytliga rötter

Det finns naturligtvis ett samband mellan en växts rotsystem och dess förmåga att ta upp vatten (detta gäller inte växter i kruka). Växter kan ha djupa eller ytliga rötter. De senare har problem med torkperioder, speciellt om grundvattennivån är låg. Växter med ett utbrett rotsystem som täcker en stor ytarea drar snabbare nytta av regn än växter med djupa rötter (till exempel pålrötter).

Förbättra jordstrukturen för att hålla kvar vattnet

Att vattna "acklimatiserade" växter är egentligen bara en nödfallsåtgärd. Mycket bättre är att förbättra jorden för att maximera förmågan att kvarhålla vatten. Att förbättra jorden är inte att byta jordtyp. Torr, sandig jord håller inte vatten på samma sätt som lerjord eller sumpjord. Dessutom tar inte sand till sig vätska från djupare lager (kapilläreffekt) och sandjordar återfinns vanligtvis på höga marker.
Genom att blanda in organiskt material i det översta jordskiktet kan jorden hålla mycket mer vatten. Kompost kan hålla nio gånger sin egen vikt i vatten, jämfört med sand som bara kan hålla 0,0002 gånger och lera 0,2 gånger. Detta är vad många växter får hålla till godo med under perioder av torka.