|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tulpanen �r inhemsk i Persien och Turkiet. H�r v�xer Lali, som tulpanen heter p� turkiska, naturligt. P� 1500-talet ans�gs Konstantinopel, nuvarande Istanbul, vara en av v�rldens vackraste st�der. Det var centrum f�r handel, kommunikation, kultur och politik och de fantastiska stadstr�dg�rdarna beundrades vitt och brett.
Tulpanen i Persien
'Tulpanens �rhundrade' i Turkiet n�dde sin h�jdpunkt i b�rjan p� 1700-talet. Varje v�r vid fullm�ne organiserade Sultan Ahmed III en str�lande tulpanfestival i palatsets tr�dg�rdar. Uppenbarligen l�t han till och med importera l�kar fr�n Holland. Hundratals vaser med de vackraste tulpaner sattes i st�ll. Kristallkulor fylldes med f�rgade v�tskor och ljuset fr�n kristallamporna st�rkte den sagolika atmosf�ren. Burar med sjungande kanarief�glar och n�ktergalar h�ngde i tr�dgrenarna. G�sterna var kl�dda i f�rger som passade blommornas f�rgprakt. Dessa str�lande fester orsakade till slut Sultanens fall. Han m�rdades av missn�jda konspirat�rer som tyckte att skattkistan t�mdes alltf�r snabbt.
Handel i och odling av tulpaner var str�ngt reglerade i Persien. Handel i blomsterl�kar utanf�r huvudstaden var f�rbjuden. Syndare straffades h�rt. Alla existerande och nya varieteter listades noggrant. I den �ldsta k�nda boken om tulpaner listades inte mindre �n 1588 namn p� tulpaner.
Tulpanen i Europa
1578 l�r den f�rsta tulpanen ha kommit till Storbritannien fr�n Wien i �sterrike. Ungef�r 45 �r senare listar John Parkinson, en k�nd f�rfattare om �rter, �ver 150 varieteter. Han delade upp dem i 3 grupper; tidiga, mitts�song och sena. Denna klassificering anv�nds fortfarande idag. Storbritannien spelar �nnu en viktig roll vid odling och registrering av nya varieteter.
I Frankrike var tulpanen hovets blomma under Ludvig XIV, Solkungens, regeringstid. Hovdamerna �lskade att dekorera sina urringade kl�nningar med tulpaner som en symbol f�r �kta rikedom.
P� 1800-talet blomstrade handeln i blomsterl�kar i Berlin. Men den st�ndigt v�xande staden begravde till slut tr�dg�rdarna under sina byggnader.
Tulpanen i Holland
Den flaml�ndske diplomaten Ogier De Busbecq , s�ndebud f�r de �sterrikiska Habsburgarna vid S�leyman den Stores hov, blev biten av tulpanbacillen. Han skrev entusiastiskt om tulpanens sk�nhet och skickade n�gra l�kar till sin holl�ndske v�n och vetenskapsman Carolus Clusius. Clusius hade just b�rjat ett nytt jobb som botaniker vid Leidens universitet. Han var v�ldigt f�st vid sina s�llsynta blommor. Det s�gs att han beg�rde s�dana skandal�sa priser f�r sina l�kar att ingen ville k�pa dem.
N�gra handelsinriktade m�n kunde inte st� ut med detta, och en m�rk natt sm�g de sig in i tr�dg�rden och tog l�karna. Uppenbarligen var Clusius s� uppr�rd �ver detta att han aldrig mer odlade tulpaner. De stulna l�karna anses utg�ra grundmaterialet f�r tulpanodlingen i Holland.
Tulpomani
Tulpaner blev snabbt popul�ra i stora delar av Europa. Men det var mest de rika som hade r�d med blommorna. En tr�dg�rd var mer en samling dyrbarheter och tulpanen spelade en mycket kostsam roll i detta. Tulpanen blev allt dyrare och 1634 gick det alltf�r l�ngt. Tulpomanin hade slagit till.
Under denna period var l�khandeln mycket spekulativ. Folk k�pte och s�lde utan att n�gra pengar eller varor bytte h�nder. Allt skedde p� papper. Dessutom visste ingen precis vad deras l�kar skulle frambringa. Handlarna kunde bara hoppas p� en vacker blomma. N�r en handlare s�lde en l�k var det tvivelaktigt om han n�gonsin hade sett l�ken, eller om k�paren faktiskt kunde hosta upp pengarna eller varorna. Vanligen g�llde det bara l�ften. Allt fler mellanh�nder ville blanda sig i leken och, viktigast av allt, tj�na en f�rm�genhet. De popul�raste arterna var s�llsynta och priserna sk�t i h�jden. Semper Augustus slog allt; den var v�rd femtusen holl�ndska floriner, samma pris som ett hus l�ngs kanalen i Amsterdam! Varor anv�ndes ofta som betalning i st�llet f�r pengar. F�ljande pris avtalades f�r en Viceroi-tulpan (v�rd h�lften av Semper Augustus):
2 vagnslaster vete, 4 vagnslaster r�g, 4 feta oxar, 8 feta grisar, 12 feta f�r, 2 fat vin, 4 fat �l, 1000 pund ost, en s�ng, en silverb�gare och kl�der.
Handel f�rdes mest i sm� kyffen i v�rdshus och krogar. Det var olagligt, men alla visste om det. Till och med barn anv�ndes som spioner.
Efter tre �r tog Tulpomanin slut. Priserna f�ll och m�nga handlare gick i konkurs, f�r vilket de straffades med l�nga f�ngelsestraff. F�rm�genheter f�rsvann ut i tomma intet och m�nga f�rlorade sina jobb. I april1637 f�rklarade den holl�ndska regeringen alla spekulativa avtal f�r ogiltiga och fastst�llde ett maximipris p� 50 holl�ndska floriner f�r en tulpanl�k.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|