|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kl�ngv�xter verkar bli allt mer popul�ra f�r varje �r. Det �r knappast f�rv�nansv�rt eftersom urbaniseringen gjort att allt fler personer har mindre tr�dg�rdar eller bara balkonger. Om man anl�gger tr�dg�rden vertikalt beh�ver man inte s� mycket utrymme, men samtidigt kan man skapa en illusion av rymd.
Buskar, ranunklar som klematis, rosor och ett�riga kl�ngv�xter klassas ofta som kl�ngv�xter, fast de egentligen tillh�r spalj�tr�den. De m�ste bindas upp och st�ttas. Egentligen finns det bara 5 sj�lvkl�ngande kl�tterv�xter; murgr�na, kl�ttrande hortensia, benved, vildvin och trumpetranka. Dessa v�xter beh�ver man bara b�ja �t r�tt h�ll en g�ng; mot en spalj�, pergola, tr�dg�rdsgrind, eller n�gon fantasiform. Luftr�tterna p� skotten f�ster sig vid den yta som finns tillg�nglig. Om det inte finns n�gon vertikal yta att kl�ttra uppf�r, blir dessa v�xter markt�ckande. �verallt d�r rankorna nuddar marken kommer de att utveckla normala r�tter. Varje del med utvecklade r�tter kan sk�ras loss fr�n moderv�xten. P� s� s�tt kan man odla m�nga nya v�xter.
Murgr�nan �r k�nd som en mycket ordin�r v�xt, och det har spridits m�nga elaka rykten om den. Murgr�nan �r dock en mycket speciell v�xt, som har en juvenil och en adult fas. S� l�nge v�xten kan kl�ttra �r den kvar i den juvenila fasen. Om den besk�rs regelbundet, kan man h�lla kvar v�xten i den fasen. Murgr�nan beh�ller de karakt�rsdrag som varierar mellan de olika sorterna. Fr�n och med det �gonblick d� grenarna inte hittar n�gon yta att kl�nga sig fast vid har tillv�xtgr�nsen uppn�tts, och d� h�nder n�got underligt. V�xten �ndrar utseende, och producerar sidogrenar som blir ganska buskiga. Bladen blir diamantformade och v�xten f�rlorar f�rm�gan att producera luftr�tter. Fr�n och med nu kommer den att blomma varje h�st. De bollformade gr�na till gula blommorna utg�rs egentligen av en m�ngd sm� blommor. Nektarn �r mycket popul�r bland bin och fj�rilar. Sm� gr�na frukter utvecklas efter blomningen, och de blir dekorativt svarta under vintern. Om du tar ett skott fr�n en murgr�na som n�tt detta stadium, f�r du ingen kl�tterv�xt, utan en buske. Arvsegenskaperna har �ndrats. Detta fenomen hos murgr�nan kallas Hedera helix 'Arborescens'. Denna icke-kl�ttrare kan du plantera i tr�dg�rden som en vintergr�n buske, eller i kruka. De ymniga grenarna, med friska gr�na blad, �r mycket dekorativa i blombuketter, s�rskilt d� frukterna �r mogna och m�rka.
Men det finns m�nga fler anledningar att satsa p� murgr�na. Det �r en l�ttodlad vintergr�n v�xt som inte beh�ver n�gon s�rskild slags jord, �ven om vissa typer f�redrar jord som �r en aning sur. Murgr�nan v�xer antingen i direkt solljus eller total skugga, eller i n�gonting d�remellan.
Alla vet att murgr�nan v�xer i skogen och att den har fascinerande, trekantiga, m�rkgr�na, gl�nsande blad. Det finns dock flera olika varieteter som har blad i andra former och storlekar. Hj�rtformade, n�stan runda, femh�rniga, veckade, spetsiga, gl�nsande, matta, klargr�na eller med ljusgula kanter, blekgula med gr�na prickar, m�rkgr�na med ett klargult hj�rta, gr�aktiga blad, riktiga p�rlor allihopa. Och d� har vi inte ens b�rjat tala om bladens storlek. Den kan variera enormt, precis som f�rgerna. N�gra typer har blad p� bara ett par centimeter, medan andra kan bli ungef�r 15 cm breda.
Det finns en variant f�r varje plats och varje stil. De gr�na typerna g�r sig alltid bra p� en solig v�gg eller ett soligt staket, s�rskilt om du l�ter en kl�ngros v�xa tillsammans med dem. Blommorna blir �nnu vackrare mot en gr�n bakgrund d�r solljuset f�r de gl�nsande bladen att skina. De fl�ckiga typerna, som Hedera h. Kolibri; n�stan vit med gr�na fl�ckar, eller den cr�mevita, gulkantade Hedera h. Eva, eller den guldgula, gr�nkantade Hedera h. Goldheart lyser verkligen upp ett m�rkt h�rn.
Om du vill vara s�ker p� att din gr�na eller fl�ckiga v�gg ska h�lla sig fin och inte bli f�r tjock, m�ste du absolut besk�ra v�xterna regelbundet. Sk�r av nya grenar som v�xer mot f�nsterkarmar eller annat m�lat tr� omedelbart, annars blir det fula m�rken efter luftr�tterna n�r de tas bort.
Det finns ocks� ett rykte som s�ger att murgr�nan skulle f�rst�ra fogarna i v�ggen, och s� brukade det vara n�r murbruket inneh�ll kalk. Hus fr�n 1920 och fram�t klarar sig dock i allm�nhet. Om du inte �r helt s�ker p� vad ditt murbruk best�r av kan du skrapa upp en fog med en liten kniv. Om det blir djupa m�rken �r det b�ttre att v�lja en annan kl�ngv�xt, eller n�rmare best�mt, ett spalj�tr�d. Om fogarna �r starka kan murgr�nan till och med ha en isolerande effekt. Regnvattnet rinner av bladen och kommer inte �t v�ggen l�ngre.
Murgr�nan �r mycket l�tt att forma. Bollar, spiraler eller till och med djurformer �r m�jliga. Den sm�bladade arten Hedera h. Baltica �r mycket l�mplig. Placera en f�rdig st�ltr�dsform �ver den unga v�xten och tr� grenarna genom den. Allt som v�xer utanf�r formen kan sk�ras av. I en formell tr�dg�rd g�r det ocks� att odla murgr�na i kubform. G�r en ram med n�gra smala bj�lkar och st�ltr�d och s�tt en murgr�na i varje h�rn. Inom ett par m�nader har du en vintergr�n kub.
En annan kreativ id� �r att dra tjocka rep l�st mellan n�gra stolpar eller till och med l�ngs gaveln p� ditt hus. Du kan binda murgr�nan kring repen. Besk�rningen kommer att ta mycket tid, men effekten �r verkligen spektakul�r.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|