|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I naturen �r det naturliga f�rh�llandena som avg�r hur, och hur l�nge en v�xt eller ett tr�d v�xer och blommar. En v�xt kan trivas p� en plats d� och s� l�nge de naturliga f�rh�llandena �r gynnsamma, men om f�rh�llandena �ndras kommer v�xten att d� ut p� just den platsen. Det �r sj�lva grundprincipen bakom evolutionen. I princip f�ryngras alla v�xter och tr�d oavbrutet. En rej�l storm bl�ser bort d�tt tr� fr�n ett tr�d; moder naturs s�tt att besk�ra. �nda sedan m�nniskan b�rjade blanda sig i evolutionen, fungerar det inte s� l�ngre. Kraftiga vindar f�r inte en s� stark effekt i skyddade tr�dg�rdar. Och m�nga v�xter och tr�d odlas utanf�r sin naturliga hemvist. Dessa exotiska v�xter kan faktiskt �verleva i extremt olika situationer, men de beh�ver extra omv�rdnad och uppm�rksamhet. Ordentliga besk�rningstekniker kan st�tta och p�skynda de naturliga processerna, det finns allts� m�nga sk�l till att besk�ra.
Besk�rning inneb�r manipulerad tillv�xt
De viktigaste sk�len till att besk�ra �r den dekorativa effekten eller en b�ttre gr�da. Besk�rning f�r att f� ett vackert resultat (manipulation) har man ut�vat i hundratals �r. Tekniken att klippa h�ckar i alla slags former, till exempel. Och t�nk p� Bonsai-tr�den, d�r det �r uppenbart att besk�rning �r n�dv�ndigt om man vill beh�lla den karakteristiska formen.
Man uppt�ckte s� sm�ningom ocks� att besk�rning kunde ge en b�ttre gr�da. Frukttr�den fick mer ljus och luft om r�tt grenar s�gades av, och f�ljaktligen blev frukterna st�rre och b�ttre. �nnu en f�rdel var att det blev l�ttare att sk�rda frukterna p� tr�d som h�lls l�ga p� ett manipulerat s�tt.
Det kan ocks� finnas v�ldigt praktiska sk�l till besk�rning. Om du har en liten tr�dg�rd kanske du vill h�lla ett tr�d l�gt, med tanke p� ljuset. Tillv�xten kan saktas ned med besk�rning. P� en uteplats, balkong eller takterras, kan v�xterna stimuleras att v�xa �t sidan, s� att de blir fylligare i st�llet f�r h�gre. Besk�rningen kan b�de p�skynda och sakta ned tillv�xten; allt beror p� hur och n�r besk�rningen g�rs.
Allm�nna riktlinjer
Grundprincipen vid all besk�rning �r att ta bort delar av en v�xt s� att andra delar stimuleras att v�xa snabbare och bli starkare. Detta �r helt tydligt vid "toppning": knoppen vid �nden av en gren �r dominerande i f�rh�llande till sidoknopparna, och det inneb�r att toppknoppen f�r flest n�rings�mnen f�r att v�xa. Om denna toppknopp tas bort, stimuleras sidoknopparna att v�xa. Resultatet blir att v�xten blir fylligare i st�llet f�r h�gre. Om en v�xt inte har tillg�ng till tillr�ckligt mycket n�rings�mnen s� �r det meningsl�st att besk�ra, eftersom v�xten d� inte �r stark nog att utveckla nya grenar. Regelbunden g�dsling �r av yttersta vikt, s�rskilt efter besk�rning.
Hur mycket man ska besk�ra beror p� vilken v�xt det �r. I allm�nhet kan man s�ga att ju b�ttre en v�xt har tuktats och balanserats d� den var ung, desto starkare kommer dess "grenskelett" att bli. N�r man har f�tt den form som �nskas r�cker det med lite kosmetisk besk�rning, som att ta bort vissnade blommor och d�da grenar. Det �r bara klippningen av raka grenar och av v�xter som formats till figurer som alltid kommer att ta mycket tid.
Ett misstag som ofta g�rs p� stora tr�d, �r att man s�gar av en gren uppifr�n och ned. Grenen kan g� av och dra med sig en bit bark ocks�, och det kan bli ett riktigt fult s�r. Dessutom blir stumpen ofta kvar p� tr�det, n�got som inte bara �r fult, utan det �kar �ven risken f�r alla slags infektioner. Tr�dkirurgerna har som tumregel: om man kan h�nga en hatt p� stumpen, d� m�ste man s�ga av mer. G� tillv�ga p� f�ljande s�tt om du ska s�ga av en stor gren:
Hugg ett hack, b�rja underifr�n, ungef�r 45 cm fr�n stammen, f�r att f�rebygga rivskador.
S�ga sedan av grenen, bit f�r bit, uppifr�n och ned, till den sista stumpen.
Man har l�nge haft f�r vana att s�ga av den sista stumpen s� n�ra stammen som m�jligt, och sedan t�cka s�ret med en s�rskild massa. De senaste r�nen �r att man kan l�mna kvar grenens krage och att man inte beh�ver t�cka �ver s�ret.
Kraftig besk�rning stimulerar kraftig tillv�xt. Svaga skott kan f�s att ge mer balans �t ett lutande tr�d. Var dock f�rsiktig n�r du tar bort starka grenar eftersom de kommer att bli �nnu starkare n�r de v�xer ut igen!
Besk�rning av buskar
N�r du besk�r buskar �r det viktigt att veta vilken typ av buske det �r fr�gan om. Vissa �rtartade buskar blommar p� �ldre tr�, som hortensia och sommarbuddleja (buddleia alternifolia). De m�ste besk�ras direkt efter blomningen, s� att nya blommor kan bildas p� de skott som utvecklas d�. Syrenbuddleja (buddleia davidii) d�remot, blommar p� nytt tr�. Det inneb�r att grenarna m�ste besk�ras under tidig v�r, ned till 2 knoppar. S� t�nk p� allt s�dant innan du b�rjar besk�ra. Innan du vet ordet av har du f�rst�rt din �rtartade buske.
Spalj�tr�d passar utm�rkt i sm� tr�dg�rdar med lite utrymme. Tr�den beh�ver en ram av stolpar och tr�d. Arter som ofta anv�nds �r lind, platan (eller sykomor), japansk blodl�nn (acer palmatum altropurpureum), magnolia och flera olika frukttr�d. Parasollformen �r mycket popul�r. Om du vill ha den m�ste stammen f�rst ha uppn�tt en viss h�jd. G�r sedan en ram med lattor eller tonkinr�r p� vilken grenarna kan f�stas i den form som �nskas.
Frukttr�d, vinrankor och bj�rnb�r (utan t�rnen) passar utm�rkt i horisontella former. Det unga tr�det eller busken planteras cirka 30 cm fr�n en v�gg eller ett staket, och st�ttas med en pinne. Under vintern sk�rs det unga tr�det ned till ca. 40 cm �ver marken. Mittskottet binds upp upp�t, som om det vore stj�lken, De tv� l�gre sidoskotten b�js �t sidan och binds fast vid tr�det i 45( vinkel. Om h�sten binds dessa nedersta grenar horisontalt. Sedan sk�rs "stj�lken" ned till ungef�r 40 cm �ver sidoskotten och hela processen upprepas igen.
Med vinrankor �r det viktigt att veta att frukterna v�xer p� nybildade sidoskott. D�rf�r �r det viktigt att inte l�ta alltf�r m�nga sidoskott utveckla sig, eftersom de kommer att b�ra massor av on�diga druvklasar. Om rankorna besk�rs kan energin styras ordentligt. P� druvor och bj�rnb�r kan man l�ta fler sidoskott utvecklas �n p� frukttr�d.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|