|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Allt b�rjade i Edens lustg�rd: perfekt och harmoniskt. Ett paradis. Allt sedan dess har m�nniskan f�rs�kt skapa sitt eget paradis p� jorden. S�dana jordiska lustg�rdars utseende berodde ofta p� modetrender. Under seklens lopp har kungliga tr�dg�rdar alltid angett tonen.
Nu f�r tiden �r vackra tr�dg�rdar inte endast f�rbeh�llna kungligheter och de privilegierade klasserna. M�nga njuter av sin egen gr�na pl�tt, vare sig det g�ller en balkong, en taktr�dg�rd eller en tr�dg�rd med kungliga proportioner.
Modeinflytanden
Tr�dg�rdar har alltid varit viktiga f�r m�nniskan: ofta som gr�nsaksland eller �rttr�dg�rdar, men �ven som en gr�n fristad i storstadens fart och fl�ng. S� har det varit sedan l�ngt tillbaka i tiden. Id�erna om tr�dg�rdens funktion och presentation varierade under �rens lopp och har fortfarande ofta inflytande p� den moderna tr�dg�rden. En liten japansk bonsaibro, en romantisk bers� eller en klassisk stenstaty, till exempel. Vi ska ta en titt p� tr�dg�rdstrender genom sekler och kulturer.
Forntiden: symmetri
Ca. 3000 �r f.Kr. �terspeglade egyptiernas raka, symmetriska tr�dg�rdar den ordning som r�dde i deras samh�lles alla aspekter. Grekerna upph�jde dock landskapet till ett sk�nhetsideal: de �verl�t s� mycket som m�jligt till naturen. En viktig kvarleva fr�n de gamla grekerna �r labyrinten.
Runt 2000 �r f.Kr. h�lls ett vidunder lugnt med offer fr�n ungm�er i kungad�met Minos p� Kreta. Minotaurus, som vidundret till h�lften man och till h�lften tjur kallades, v�ntade p� de stackars vilsna ungm�erna i mitten av labyrinten. Denna mytologiska ber�ttelse var en inspiration f�r m�nga. Labyrinter kan s�ledes hittas i alla l�nder i alla �rhundraden. Den ursprungliga labyrinten uppt�cktes dock inte f�rr�n p� 1800-talet.
S�vitt vi vet var romarna de f�rsta som klippte buskar i ovanliga former som pelare, pyramider, bollar, djur- och m�nniskoskepnader och t.o.m. ordspr�k och namn.
Medeltida funktionalitet
Tr�dg�rdarna runt slott och kloster p� den tidiga medeltiden hade framf�r allt en religi�s och medicinal funktion: de var apoteken f�r hela omnejden. De h�ga stenmurarna skyddade mot kringstr�vande boskap och annat pack. Tr�dg�rdarna var ofta uppdelade i t�ppor f�r �rter och blommor. Ett omr�de reserverades f�r sm�boskap, i kockens n�rhet. Genom att linda tr�d med koppartr�d anv�ndes de ibland som burar f�r s�ngf�glar eller rapph�ns och fasaner som skulle slaktas. Senare fick tr�dg�rden ett modernare utseende och en ny funktion: mer blommor, tr�d och gr�s och ett omr�de d�r man kunde sjunga, leka och promenera.
F�rkonstling
Den italienska ren�ssanstr�dg�rden var mycket enkel, r�ttfram och utan pompa och st�t. Tr�dg�rden vid Villa d'Este n�ra Rom �r ett bra exempel p� denna stil. Genom att anv�nda m�nga vattenpartier, var tr�dg�rdarna i sj�lva verket svala utomhusrum till lantgodsen, vilket var s� v�sentligt under de heta italienska somrarna. Mot slutet av 1600-talet blev de franska barocktr�dg�rdarna popul�ra, med tr�dg�rdsdesignern Le N�tre som fr�msta arkitekt. Som ingen annan kunde han f�rena tr�dg�rden med det kringliggande landskapet. Kantrabatter f�rsvann och all�er, och d�rmed tredimensionella effekter blev viktiga. Hans stil kopierades �ver hela Europa. Paleis het Loo i Nederl�nderna fick en barocktr�dg�rd under st�th�llare Vilhelm III av Oraniens tid. Denna tr�dg�rd anlades av en l�rling till Le N�tre, Dani�l Marot. N�r Vilhelm blev kung av England genom sitt gifterm�l med den engelska prinsessan, tog han med sig en tr�dg�rdsarkitekt och introducerade d�rmed den franska barocktr�dg�rden i England.
Versaillestr�dg�rdarnas raka h�ckar, lummiga g�ngar och smakfulla m�nster �r dock de mest ber�mda. P� Solkungen Ludvig XIV:s befallning omvandlade Le N�tre Versaillesgodsets tr�dg�rdar till ett fantastiskt symboliskt omr�de. En bred aveny g�r fr�n palatset till dimmorna i fj�rran, vilket symboliserar kungens gr�nsl�sa rikedom och makt. De klippta h�ckarna bildar skiljev�ggarna mellan de olika rummen med statyer, font�ner och bers�er.
Tillbaka till naturen
Under inflytande av resor och nya tankes�tt hos t.ex. Rousseau och Pope, utvecklades en 'tillbaka till naturen'-trend p� 1700-talet, f�rst i England och senare i resten av Europa. Raka h�ckar och symmetriska kanaler f�rsvann f�r att ge plats �t b�ljande landskap, naturalistiska tr�dformationer, ringlande b�ckar och dammar. P� 1800-talet anlades m�nga europeiska parker som landskapsparker, och eftersom de beh�ver relativt lite sk�tsel har de fortfarande inte f�r�ndrats. Hyde Park i London, Vondelpark i Amsterdam, 'Englisher Garten' i M�nchen och Bois de Boulogne i Paris �r n�gra bra exempel. Introduktionen av v�xthus i viktorianska England p� 1800-talet medf�rde stora f�r�ndringar. V�xthusen, som ursprungligen bara anv�ndes f�r botaniska �ndam�l, anv�ndes senare �ven i de mycket fashionabla vintertr�dg�rdarna d�r de privilegierade klasserna kunde inbilla sig vara i tropiska trakter. 1800-talsexpeditionerna ut�vade f�rst�s ett viktigt inflytande p� denna fascination f�r allt som var exotiskt. Snart odlades exotiska v�xter och blommor som planterades som ett�riga v�xter i parker och tr�dg�rdar. De cirkelformiga blomsterrabatterna i parker och l�ngs v�gkanter har sitt ursprung i denna tid. Denna rikedom passade viktorianernas smak utm�rkt: �verfl�d och rikligt med �verfl�d, b�de inom- och utomhus. I Europa medf�rde den viktorianska v�xthustrenden anl�ggningen av botaniska tr�dg�rdar i m�nga europeiska st�der. Efter den viktorianska tiden fortsatte engelsm�nnen att s�tta trenden: j�mna gr�smattor, blomsterrabatter och raka h�ckar som gr�nsade till den naturliga tr�dg�rden. Tr�dg�rden hade en tydlig och ordentlig karakt�r.
Vare sig du vill skapa ett Versailles i miniatyr, odla en bonsai eller plocka rikligt med �pplen fr�n din egen frukttr�dg�rd: varje tr�dg�rd, hur liten den �n �r, m�ste sk�tas. Men med n�gra enkla �tg�rder kan du hj�lpa dina tr�d, v�xter och buskar att se s� bra ut som m�jligt.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|