|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla som har barn vill ha en tr�dg�rd, d�r barnen kan leka s�kert utan bekymmer. Vi vidtar alla m�jliga s�kerhets�tg�rder som att se till att tr�dg�rdsgrinden �r l�st och vi v�ntar tills barnen �r �ver 6 �r innan vi bygger en tr�dg�rdsdamm, men inte alla inser att �ven v�xter kan utg�ra en avsev�rd risk f�r v�ra barn. Bortsett fr�n barn som skadar sig p� vassa v�xter som bj�rnb�rsbuskar, rosor och akacior, eller sk�r sig p� olika gr�sarter, finns �ven risken med giftiga v�xter att t�nka p�. Det finns ett litet antal v�xter som alla vet �r giftiga, som t.ex. den �k�nda j�ttelokan, men medan dessa �r l�tta att undvika, finns ett stort antal m�nniskor som fortfarande r�kar illa ut varje �r till f�ljd av f�rgiftning fr�n v�xter vilkas farlighet inte �r s� v�lk�nd.
V�xter klassas som giftiga n�r fysisk kontakt, genom �tning eller ber�ring, med en liten m�ngd av den v�xten ger f�rgiftningssymptom. Dessa symptom kan vara s�mnighet, hudirritation, irriterade slemhinnor, f�rlamning, andningssv�righeter, kramp eller diarr�. I v�rsta fall kan dessa symptom leda till d�den.
Vanligtvis �r inte hela v�xten giftig, utan bara n�gra delar som t.ex. b�ren eller saven. Och det �r inte bara v�xtens giftighetsgrad som �r viktig. Andra faktorer �r personens �lder, vikt och k�nslighet f�r gift�mnet. S�rskilt sm�barn (under 6) �r den huvudsakliga riskgruppen, eftersom deras kroppsvikt �r relativt l�g i relation till deras storlek, och det �r normalt f�r sm�barn att utforska sin omgivning med munnen likav�l som h�nderna och �gonen. S�rskilt b�r i klara f�rger �r mycket lockande f�r dem, och varje �r rapporteras mellan juli och oktober minst 20 fall av f�rgiftning av tr�dg�rdsv�xter i varje land i Europa som g�ller sm�barn.
F�rhindra olyckor
Allra b�st �r att ta bort alla giftiga v�xter fr�n tr�dg�rden, och att inte plantera n�gra. Nedan finns en lista �ver vanliga giftiga v�xter. Det finns m�nga icke-toxiska v�xter att v�lja p�.
Om du tycker att detta l�ter lite f�r drastiskt, se till att barnen inte kan komma �t de giftiga v�xterna. �verv�g att avgr�nsa riskomr�den med staket, men t�nk p� att sm� barn tycker om att kl�ttra och leka p� platser d�r de inte
f�r vara!
Kom ih�g att en vanlig risk �r det stora antal sprayer och andra kemikalier som du kan ha i tr�dg�rdsskjulet.
Ha dem alltid kvar i originalf�rpackningen, utom r�ckh�ll f�r barnen.
L�r barnen fr�n b�rjan att inte �ta b�r i tr�dg�rden.
L�r dem skillnaden mellan giftiga och �tbara frukter.
Peka ut alla speciella risker. Det g�r bra att g�ra en visselpipa av Anthriscus sylvestris men inte av j�tteloka.
Om barn g�r l�tsasdrycker eller "h�xbrygder" av blad och frukter, se till att de inte dricker dem.
Tala om f�r dem att inte gnugga sig i �gonen efter att ha hanterat v�xter.
Vad man g�r i samband med f�rgiftning
Var lugn
Kontakta din vanliga l�kare eller ett sjukhus
Om en v�xt har �tits eller svalts, ta bort alla bitar av v�xten som finns kvar i munnen och se till att barnet dricker mycket vatten.
Beh�ll bitar av v�xten f�r senare identifiering och - om barnet har kr�kts - beh�ll en del av uppkastningen f�r unders�kning.
Om f�rgiftningen har uppkommit efter hudkontakt, h�ll barnet borta fr�n direkt solsken, spola det p�verkade omr�det i minst 15 minuter med rent vatten (inte f�r kallt), l�gg inte p� n�gra kr�mer eller salvor.
H�ll ett �ga p� de vitala organen som andning, hj�rtverksamhet och medvetande.
Om barnet �r medvetsl�st, skaffa specialisthj�lp s� snabbt som m�jligt.
Vi har gjort en lista �ver de giftigaste tr�dg�rdsv�xterna nedan. Men allergiska reaktioner kan f�rekomma hos vissa barn efter kontakt med m�nga andra varianter av v�xter.
Mycket giftiga v�xter
Stormhatt (Aconitum)
Bl�regn
Spikklubba (Datura)
Munkh�tta (Arum maculatum)
Gullregn
Tidl�sa (Colchicum)
Benved
Liljekonvalje (Convallaria)
Oleander
Tibast
Idegran
Thuja
Fingerborgsblomma (Digitalis)
Tr�dg�rdsv�xter som irriterar huden, eller orsakar �verk�nslighet f�r solsken eller br�nns�r
Ricinoljev�xt (Rinicus)
Belladonna (Atropa Belladonna)
T�relarter
Gudatr�d (Ailanthus altissima)
Selleri (Apium graveolens)
Skel�rt (Chelidonium majus)
J�tteloka (Heracleum)
Gullvivor
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|