|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F�nk�len h�rstammar fr�n sydv�stra Asien och kom till oss i v�st via en av de f�rsta handelsrutterna. D�refter fanns v�xten i f�rsta hand kring Medelhavet, och d�rifr�n spred den sig �ver resten av Europa.
Romarna trodde att f�nk�len f�rb�ttrade motst�ndskraften och synen. Under medeltiden trodde pr�sterna att f�nk�len var en av de nio heliga �rter som kunde skydda mot sjukdomar. F�nk�len anv�ndes dessutom f�r att f�rst�rka sexualdriften, och f�r mycket, mycket mer. Man stoppade till exempel in fr�na i nyckelh�len f�r att skydda huset mot onda andar. Medicinskt sett hade pr�sterna faktiskt r�tt eftersom f�nk�len inneh�ller vissa �mnen som p�verkar matsm�ltningen, magsm�rtor och blodbrist.
F�nk�lste gjort p� krossade fr�n kan anv�ndas vid bantningskurer eftersom det d�mpar aptiten och bryter ned fett. Sp�dbarn med kolik, f�r mindre kramper om de dricker tv� teskedar f�nk�lste efter varje matning.
I k�ket kan du anv�nda b�de fr�na och de gr�na delarna av v�xten. F�nk�lens smak p�minner om anisens, och den passar bra i marinader, soppor och sallader.
F�nk�l kan s�s p� v�ren, direkt i marken. T�nk p� att den kan bli upp till 1,5 meter h�g och att den beh�ver tillr�ckligt med utrymme! En solig plats och kanske lite extra kalk �r allt denna yppiga v�xt, med diffust utseende, beh�ver. Den passar bra som kuliss i rabatten. De fina, ljusgr�na bladen och de gula flockblommorna har en mycket speciell effekt.
F�nk�l �r sl�kt med dill. Plantera dem inte f�r n�ra varandra eftersom korsbefruktning f�r b�da v�xterna att f�rlora i smak. Fr�na b�r tas bort innan de kan falla till marken. H�ng blommorna upp och ned och l�t dem torka �ver en tallrik. Fr�na ramlar d� ut och sedan kan du anv�nda dem i k�ket under hela vintern.
De gr�na delarna av v�xten g�r �ven att frysa. Det �r b�ttre �n att torka dem, eftersom torkningen g�r att de f�rlorar i smak.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|