|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alltid n�r solen skiner mycket �r det torka i faggorna. H�r f�r du n�gra tips inf�r sommarens eventuella vattenproblem.
V�xter best�r till stor del av vatten. En tulpanl�k best�r till exempel till 59,2 procent av vatten. Det st�ndiga fl�det fr�n r�tterna till bladen transporterar n�rings�mnena som tas upp av r�tterna. D�rf�r m�ste det alltid finnas tillr�ckligt med vatten. Av oorganiskt material kan v�xten producera sina egna, livsviktiga n�rings�mnen. Via r�tterna tas vatten och salt upp fr�n jorden. L�ven tar upp koldioxid fr�n luften.
L�t de naturliga f�ruts�ttningarna best�mma v�xtvalet
En generell regel n�r man g�r sitt planteringsschema f�r tr�dg�rden �r denna: v�lj v�xter efter jordm�n. Det kan vara n�ringsrik eller n�ringsfattig jord, full sol eller halvskugga men �ven v�t eller torr jord. Det finns m�nga v�xter som trivs i torr och n�ringsfattig jord - man kan f� en helt fantastisk rabatt med dessa. Det finns ingen som helst anledning att plantera en t�rstig v�xt som Astilbe i torr jord. V�lj ist�llet v�xter som trivs i det torra - till exempel sl�ktet Sedum, Sempervivum (takl�k), Solidago (gullris), Nepeta (kattmynta), Eryngium (martorn) och malva.
V�xter som kan leva med torka trivs oftast i solen
N�r det g�ller v�xters vattenavdunstning beror mycket p� planteringsst�llet: �r det soligt eller skuggigt? V�xter som lever i torr jord trivs ocks� i solen. Kaktusar och suckulenter �r �verlevnadsspecialister i torka. V�xter fr�n extremt torra regioner kan g�ra tv� saker: f�rtvina eller anpassa sig p� ett s�tt som g�r att de kan �verleva under de aktuella omst�ndigheterna.
Lagring av v�tska
Man tror att suckulenter har utvecklats fr�n normala v�xter som levt under normala omst�ndigheter. De tvingades att �ndra sig dramatiskt p� grund av att klimatet �ndrades. V�xter som inte kunda anpassa sig till de nya omst�ndigheterna f�rtvinade. Men vissa klarade omst�llningen: de maximerade f�rm�gan att lagra v�tska under perioder av torka. Denna process tog miljoner av �r och genomf�rdes i tv� stadier. F�rst utvecklade v�xten h�r och ett lager av vax, speciellt p� bladen. N�sta steg var att beh�lla och lagra vatten. Somliga katussorters s�tt att anpassa sig �r helt enkelt ren perfektion: de har inte l�ngre n�gra blad. N�sta steg �r att anta en rund form s� att kroppen har maximalt inneh�ll i relation till ytarean. Ber�kningar har visat att kaktusar avdunstar j�mf�relsevis 8000 g�nger mindre vatten �n ett normalt tr�d!
Klippst�nds, en indikator p� torka
V�xter med stora eller tunna blad avdunstar mycket vatten och i perioder av torka �r de de f�rsta som f�rtvinar. Ett bra exempel �r Ligularia dentata (Klippst�nds) eller Senecio clivorum. Denna livskraftiga perenn �r en god indikator - s� snart den visar tecken p� torka f�ljer andra v�xter efter. D� �r det tid f�r dig att vidta �tg�rder.
Ett bra exempel p� en planta som skyddar sig sj�lv mot torka �r Stachys byzantina (lamm�ron) med sina ulliga, fluffiga blad. Dessa h�r minskar avdunstningen radikalt. Det finns �ven v�xter med sm� smala blad som Coreopsis verticillata (h�st�ga), ett gott val f�r torra tr�dg�rdar. De sm�, smala bladen har en liten yta och kan d�rf�r st� emot torkperioder b�ttre.
Djupa och ytliga r�tter
Det finns naturligtvis ett samband mellan en v�xts rotsystem och dess f�rm�ga att ta upp vatten (detta g�ller inte v�xter i kruka). V�xter kan ha djupa eller ytliga r�tter. De senare har problem med torkperioder, speciellt om grundvattenniv�n �r l�g. V�xter med ett utbrett rotsystem som t�cker en stor ytarea drar snabbare nytta av regn �n v�xter med djupa r�tter (till exempel p�lr�tter).
F�rb�ttra jordstrukturen f�r att h�lla kvar vattnet
Att vattna "acklimatiserade" v�xter �r egentligen bara en n�dfalls�tg�rd. Mycket b�ttre �r att f�rb�ttra jorden f�r att maximera f�rm�gan att kvarh�lla vatten. Att f�rb�ttra jorden �r inte att byta jordtyp. Torr, sandig jord h�ller inte vatten p� samma s�tt som lerjord eller sumpjord. Dessutom tar inte sand till sig v�tska fr�n djupare lager (kapill�reffekt) och sandjordar �terfinns vanligtvis p� h�ga marker.
Genom att blanda in organiskt material i det �versta jordskiktet kan jorden h�lla mycket mer vatten. Kompost kan h�lla nio g�nger sin egen vikt i vatten, j�mf�rt med sand som bara kan h�lla 0,0002 g�nger och lera 0,2 g�nger. Detta �r vad m�nga v�xter f�r h�lla till godo med under perioder av torka.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|