|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kl�ngv�xter verkar bli allt mer popul�ra f�r varje �r. Det �r knappast f�rv�nansv�rt eftersom urbaniseringen gjort att allt fler personer har mindre tr�dg�rdar eller bara balkonger. Om man anl�gger tr�dg�rden vertikalt beh�ver man inte s� mycket utrymme, men samtidigt kan man skapa en illusion av rymd.
Buskar, ranunklar som klematis, rosor och ett�riga kl�ngv�xter klassas ofta som kl�ngv�xter, fast de egentligen tillh�r spalj�tr�den. De m�ste bindas upp och st�ttas. Egentligen finns det bara 5 sj�lvkl�ngande kl�tterv�xter; murgr�na, kl�ttrande hortensia, benved, vildvin och trumpetranka. Dessa v�xter beh�ver man bara b�ja �t r�tt h�ll en g�ng; mot en spalj�, pergola, tr�dg�rdsgrind, eller n�gon fantasiform. Luftr�tterna p� skotten f�ster sig vid den yta som finns tillg�nglig. Om det inte finns n�gon vertikal yta att kl�ttra uppf�r, blir dessa v�xter markt�ckande. �verallt d�r rankorna nuddar marken kommer de att utveckla normala r�tter. Varje del med utvecklade r�tter kan sk�ras loss fr�n moderv�xten. P� s� s�tt kan man odla m�nga nya v�xter.
Kl�tterhortensia
Denna sj�lvkl�ngande v�xt v�xer inte lika snabbt som till exempel murgr�nan, men ditt t�lamod bel�nas efter n�gra �r med fantastiska vita blomflockar. De blommar fr�n juni till september och de drar till sig m�nga bin och fj�rilar. De blommande grenarna kan v�xa en halv meter bort fr�n v�ggen eller staketet. Blommornas vikt g�r att luftr�tterna kan dras bort om det bl�ser kraftigt och d�rf�r �r det b�st att binda upp tr�grenarna.
F�rutom de vackra blommorna, f�r hortensian ocks� gl�nsande, fr�scht gr�na blad. Det finns ett antal l�vf�llande hortensior, som anomala petiolaris, med cr�mef�rgade blommor, som �r mindre �n blommorna p� de vintergr�na sorterna. De kala, r�daktiga grenarna �r mycket vackra i sig sj�lva. Hydrangea integrifolia �r en vintergr�n kl�ngv�xt.
Kl�tterhortensian �r en l�tt v�xt som trivs b�de i skuggan och i solen. Den tycker om humusrik jord med ett neutralt pH-v�rde, och den kr�ver normal vattning. Denna kl�ttrare g�r sig mycket bra p� en v�gg eller ett staket mot norr. S�rskilt under blomstringsperioden kan den lysa upp en m�rk plats. V�xten kan bli fr�n 8 upp till 15 meter h�g, och mellan 2,5 och 5 meter bred. Men du beh�ver f�rst�s inte l�ta den bli s� stor, under h�sten eller tidig v�r kan den besk�ras ned till acceptabla proportioner.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|