|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
�r det inte underligt att ju mer urbaniserat Europa blir och f�rre m�nniskor njuter av lyxen av en egen tr�dg�rd, desto mer v�ljer samma m�nniskor att stenl�gga sina gr�na bitar. Folk som bor i l�genheter verkar g�ra raka motsatsen. De har bara n�gra kvadratmeter takterrass eller balkong som de f�rvandlar till ett gr�nt, h�ghusparadis. Det verkar som om de beh�ver lugnet av ett stycke natur �nnu mera. T�nker du p�, eller experimenterar du redan med 'h�ghustr�dg�rdar'? H�r �r n�gra praktiska tips f�r att skapa ditt eget gr�na paradis.
L�ttviktskrukor
F�rst och fr�mst m�ste du kontrollera vilken vikt din balkong eller takterrass kan b�ra. F�r att begr�nsa totalvikten till ett minimum, kan du anv�nda plast- eller fl�tade beh�llare. N�gra stora krukor har ofta en mycket trevligare och lugnare effekt �n massor av sm�krukor. Valet bland plastkrukor �r enormt och ofta kan man inte urskilja dem fr�n �kta terrakotta eller zink.
En plan
Innan du k�per dina plantor �r det bra att g�ra en skiss �ver din balkong eller takterrass, tillsammans med en lista �ver aktiviteter som du vill kunna utf�ra. �r platsen v�ldigt bl�sig, f�r den mycket sol eller knappast n�gon alls. T�nk p� var det �r b�st att sitta, och om du vill kunna sitta och �ta d�r ocks�. Om du vill det, �r ett bord, eventuellt ett h�ngande, n�dv�ndigt.
Att fylla krukor
N�r du har satt alla dina planer och id�er p� papper och har k�pt dina krukor, kan du b�rja g�ra dr�neringsh�l. Om det inte redan finns dr�neringsh�l i krukorna, �r det b�st att borra dessa ca. 2 cm fr�n botten. P� s� s�tt beh�ver du inte placera krukorna p� block. St�rre krukor fylls upp till � med polystyren eller hydro-terrakottakorn. Sedan l�ggs ett skikt tunn textil, en bit tr�dgardin eller strumpbyxor ovanp�, f�r att f�rhindra att jorden sk�ljs iv�g. Krukan kan sedan fyllas med krukkompost, eventuellt med tillsats av l�ttviktiga vattenbindande korn. Bra krukkompost inneh�ller g�dselmedel, som dina v�xter kommer att beh�va senare!
Vilka v�xter?
Och det b�sta �r f�rst�s att v�lja dina v�xter. Bli inte lurad att pr�va p� alla sorters (ofta dyra) exotiska v�xter det f�rsta �ret. Det �r b�ttre med n�gra p�litliga och t�liga perenner som till exempel buxbom, ormbunke, funkia, murgr�na, lager och sm� barrtr�d. Dessa v�xter ger en god grund att arbeta fr�n under de f�ljande �ren. F�r en f�rggrann tr�dg�rd under det f�rsta �ret beh�ver du n�gra rikblommande ett�riga v�xter. Dessa kan du s� sj�lv eller k�pa som unga plantor. Utbudet av sommarblommande ett�riga v�xter kan vara en besvikelse. Man blir alltid ot�lig, ringblommor, petunia, lobelia, fuchsia och varieteter av pelargonia och verbena. Det �r f�rst�s inget fel med dessa, samtliga blommar de ymnigt, men du kan odla �nnu vackrare blommande v�xter fr�n fr�n. S�rskilt att skapa din egen personliga stil i tr�dg�rden, �nda fr�n fr�et (antingen nu eller i framtiden) �r verkligen m�dan v�rt. Vissa av de vackraste �r till exempel jungfrun i det gr�na, s�mntuta, orientalisk vallmo och olika typer av lukt�rter som kl�ngv�xter p� ett staket eller en solig v�gg.
Daglig vattning
Gl�m inte att krukv�xter beh�ver vattnas n�stan varje dag. S�rskilt p� soliga platser kan v�xterna torka ut p� bara n�gra dagar. L�t alltid vattnet v�rmas upp n�got, v�xterna tycker inte alls om att f� iskallt vattenledningsvatten �ver sig!
Eftersom v�xter i krukor bara har en liten m�ngd jord att ta sin n�ring fr�n, �r det n�dv�ndigt att g�dsla dem regelbundet f�r att garantera god tillv�xt och ymnig blomning. Flytande eller l�slig g�dsel �r enklast att till�mpa. V�lj s�rskild terrass- och krukv�xtn�ring f�r sommarblommande v�xter. Buxbom, rosor och klematis beh�ver ocks� speciell n�ring f�r att uppfylla deras krav.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|