|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
All v�r nuvarande kunskap om tr�dg�rdssk�tsel och agrikultur kommer fr�n seklers forskning och experimentering. Redan mycket tidigt f�rs�kte m�nniskan att f� b�ttre resultat av sina gr�nsaksland och odlingar. S� snart man blev bofast, blev man ju beroende av den f�da som v�xte d�r. Kvalitet och kvantitet blev allt viktigare, och d�rf�r b�rjade man manipulera omgivningarna och skapa det vi idag kallar f�r agrikultur.
N�gra av de gamla metoderna verkar minst sagt bisarra idag, men p� den tiden var man �vertygad om att de fungerade. Andra antika metoder anv�nds fortfarande, trots all modern teknologi. Till en b�rjan grodde �tliga v�xter och frukttr�d fr�n k�rnor som kastats bort kring boplatserna, men snart uppt�ckte man f�rdelarna med organiserad odling. �nd� var det f�rst romarna som ins�g att g�dsel fick v�xter att v�xa b�ttre. Prydnadstr�dg�rdarna uppstod f�rst d� m�nniskorna levde �ver existensminimum och fick tid �ver som de kunde l�gga ned p� annat �n ren �verlevnad.
Vatten och g�dsel: tr�dg�rdens byggstenar
Vatten
Genom seklernas lopp har b�nder och tr�dg�rdsm�stare, b�de f�r arbetet och f�r n�jes skull, steg f�r steg uppt�ckt vad de kan g�ra f�r att stimulera gr�dornas tillv�xt.
Vatten �r absolut n�dv�ndigt, men det finns inte alltid tillg�ngligt. Sumerna var de f�rsta som utvecklade ett h�gtst�ende bevattningssystem. �verfl�digt vatten lagrades i bass�nger och leddes till f�lten under torrperioder. Romarna pumpade upp vattnet, och ut �ver deras territorium. Vattenk�rror p� hjul anv�ndes ocks� under en l�ng period. Det var inte f�rr�n efter industrialiseringen som det blev normalt att transportera vatten till jordbruksf�lt genom ledningar.
G�dsel
Redan romarna kunde testa jordens b�rdighet. Dessutom uppt�ckte de att djur- och m�nniskoavf�ring, den s� kallade 'nattjorden', berikade jorden. Fram till l�ngt in p� 1500-talet till�mpades 'v�xelbrukssystemet'. Marken delades upp i tre delar: en del l�g i tr�da, p� en annan del odlades lupiner eller kl�ver, som berikade jorden med kv�ve och kunde anv�ndas som foder. P� den tredje delen odlade man till exempel spannm�l. Genom att anv�ndningen av dessa delar v�xlade varje �r fick b�nderna en b�ttre sk�rd, �ven p� l�ng sikt.
Under 1600-talet utvecklades konstg�dsel. I England uppt�ckte man att l�sliga mineralsalter var n�dv�ndiga. Marken under g�dselh�garna var s�rskilt l�mplig, eftersom den inneh�ll de st�rsta saltm�ngderna. Man blev ocks� medveten om hur viktigt kalk, krita, aska, blod och benmj�l var som tillskott till komposth�gen.
Efter 1840 �kade anv�ndningen av konstg�dsel m�rkbart, tills man uppt�ckte att det var minst lika skadligt att anv�nda f�r mycket salt, som f�r lite. De sulfater som inte tas upp av v�xterna hamnar i grundvattnet, och p� s� s�tt �kar f�rsurningen av milj�n.
M�ngdubbla sk�rdar
Reproduktionen, fr�produktionen, l�mnades �t slumpen under flera sekel. Man har alltid kunnat lita p� att vinden och insekterna skulle distribuera pollen. Ibland h�ll man bin eller planterade vissa arter tillsammans, f�r att stimulera det hela en aning. Man tog ocks� skott, eftersom s�dana �r exakta kopior av moderv�xten. Tyv�rr var inte all gr�da l�mplig f�r reproduktion p� det s�ttet, och inte heller blev den b�ttre av det, s� man b�rjade leta efter andra metoder.
F�rst p� 1900-talet tog man �ver denna uppgift av naturen. Man f�rs�kte f�rena alla bra och �nskv�rda egenskaper i en enda v�xt - f�rsta steget mot manipulering: pollen fr�n en v�xt f�rdes medvetet �ver till pistillen p� en annan v�xt.
Idag l�mnas inget �t slumpen n�r det g�ller genmanipulering. N�r man odlar blommor ligger betoningen p� nya f�rger, som t.ex. svarta tulpaner, kronblad med en annan form, eller starkare stj�lkar. F�r frukt och gr�nsaker �r huvudm�let st�rre sk�rdar, annorlunda smaker eller immunitet mot sjukdomar eller parasiter.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|