|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
De gamla grekerna betraktade persiljan som en olycksbringande v�xt och som en symbol f�r d�den: allts� anv�nde man den under begravningsritualer. Bland romarna var persiljan dock en popul�r v�xt. De trodde att en persiljekrans kunde f�rebygga berusning. Dessutom hade de redan b�rjat anv�nda denna �rt inom matlagningen.
Persiljan v�xte ursprungligen kring Medelhavet. Den v�xt vi k�nner till idag och som odlas i n�stan alla �rtag�rdar h�rstammar fr�n dessa v�xter.
Under medeltiden kallades persiljan f�r dj�vulens �rt. Man var �vertygad om att det ledde till en s�ker d�d om man flyttade den.
Idag vet vi, tack vare vetenskaplig forskning, att persiljan har mycket att erbjuda. Den �r rik p� A- och C-vitamin, jod och j�rn. �rten stimulerar matsm�ltningssystemet och den lindrar v�dersp�nningar. Blanda persilja med keso (en del persilja och 3 delar keso) s� f�r du en h�rligt lugnande ansiktsmask f�r tr�tt hy.
Persiljan kan anv�ndas som arom och smakf�rst�rkare i en m�ngd olika r�tter: gr�nsaker, s�ser, soppor, k�tt- och fiskr�tter. Tugga persilja efter att du �tit mat med mycket l�k eller vitl�k i s� f�r du b�ttre andedr�kt!
Det finns flera olika slags persilja. N�gra p�minner om de gamla 'moderv�xterna' och andra, som de allt mer f�rekommande krusbladiga varianterna har ljusgr�na krusiga blad. P� v�ren kan man s� fr�na direkt i jorden eller i v�xtl�dor. Eftersom den ser s� fr�sch ut g�r den utm�rkt att odla bland blommor. Odla aldrig persilja p� samma st�lle tv� �r i rad, d� kommer den att f�rtvina och d�. S� snart blomman skjuter upp ur v�xten ska den tas bort, f�r om persiljan blommar kommer bladen att d�. Blomfr�na smakar bittert och �r inte s�rskilt l�mpliga att �ta. V�xten kan gr�vas upp och planteras i kruka innan det blir alltf�r kallt. Om du sk�rdar bladen regelbundet f�rblir persiljan vackert buskig. Den kan torkas, men den g�r sig b�ttre djupfryst.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|