|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I slutet av s�songen, i augusti och september, finns det fortfarande m�nga plantor som �r som vackrast. Blommorna �r ofta mer frodiga �n de vi ser tidigt p� v�ren. H�r f�ljer ett antal sent blommande plantor och deras viktigaste egenskaper.
Fj�rilsbusken
Fj�rilsbusken (Buddleja davidii) lever upp till sitt namn. Varma dagar bes�ks dess blommor flitigt av p�f�gels�ga, tortoiseshell, amiral och vit k�lfj�ril i sin jakt p� nektar. Fj�rilsbuskens blomkolvar v�xer l�ngst ut p� kvistarnas toppar. Den ursprungliga fj�rilsbusken har violetta blommor, men de f�r�dlade varianterna har djupt vinr�da, pastellrosa, lila eller vita doftande blommor. V�rbesk�rning varje �r h�ller plantans storlek nere och stimulerar blomningen. Blomningstid: augusti/september. H�jd: 2-4 m. V�xtplats: soligt.
Lavatera
Lavatera tillh�r familjen malva (malvaceae). Den mest prominenta medlemmen i denna familj �r den sydeuropeiska lavatera olbia med m�nga kultiverade varianter i rosa, djupr�tt och vitt. Denna buskiga planta har 3 till 5 flikiga, filtliknande blad. P� vintern d�r plantans grenar. Om plantans bas skyddas med halm eller grankvistar �verlever plantan �ven ganska kalla vintrar. Plantan tar ganska mycket plats men den �r ett vackert inslag i tr�dg�rden, p� uteplatsen eller p� balkongen. De trattformiga blommorna pryder plantan i flera m�nader. Blomningstid: juli/oktober. H�jd: 150-175 cm. V�xtplats: soligt
Hibiskus
Hibiscus syriacus �r en n�ra sl�kting till Chinese Rose och tillh�r den h�rdigare delen av familjen. Den �r en yvig, uppstr�ckt buske som �ven finns p� stam och blommar under sensommaren �nda fram till slutet av s�songen. Det finns m�nga f�rger att v�lja bland: bl�tt, vitt, vitt med r�da fl�ckar, rosa och r�tt. Med �rlig besk�rning h�ller du busken yvig och blomsterbem�ngd. Blomningstid: augusti/september. H�jd: 65 cm (p� stam). V�xtplats: solig.
Rudbeckia
Den rikliga och l�nga blomningen har gjort rudbeckian till en av de vanligaste rabattv�xterna. Den v�xer i alla normala tr�dg�rdsjordar men kr�ver mycket vatten under blomningsperioden. Bladen �r str�va och f�rgkontrasten hos R. "Black Beauty" (gul- och svartstrimmiga blommor och ett centrum av sm� bruna till svarta r�rformiga blommor) �r mycket ovanliga. Men den mer traditionella rosa R. Echinacea purpurea �r lika f�rtjusande och lika popul�r hos fj�rilarna. Blomningstid: juli/september. H�jd: 60-90 cm. V�xtplats: solig.
H�stlilja
En mycket elegant planta med sv�rdformiga blad och l�nga, l�tt b�gformade blomstj�lkar med orange, r�da eller gula blommor. L�mpar sig utm�rkt som snittblomma. Det vetenskapliga namnet p� denna underv�rderade medlem av iris-familjen �r crocosmia. Det anses ofta att h�stliljan inte �r h�rdig, men med v�ldr�nerad jord och med lite t�ckning �ver de sm� flata l�karna s� klarar den en ordin�r vinter. Blomningstid: augusti/september. H�jd: 60-100 cm. V�xtplats: soligt.
Passionsblomma
Passionsblomman (Passiflora caerulea) ger med sitt tropiska utseende din tr�dg�rd, uteplats eller balkong en riktigt exotisk atmosf�r. Grenarna d�r p� vintern, men n�r du skurit bort den d�da veden kommer det nya skott fr�n plantans bas p� v�ren. Denna kraftfulla kl�ttrare l�mpar sig f�r en v�gg eller pergola i sydl�ge. Passionsblomman beh�ver n�got att f�sta de kl�ngande skotten i. De fantastiskt vackra blommorna �r 7 till 8 cm i diameter och det kommer st�ndigt nya i flera m�nader. Blomningstid: juli/oktober. H�jd: 3-6 m. V�xtplats: soligt.
Praktvinda (Ipomoea)
En av de f� kl�ttrande ett�rsv�xterna. Ipomoea purpurea Granda Ott �r en av dem och har vackra purpurf�rgade blommor med ett rosa hj�rta. I. Knowlians Black har n�stan svart-purpurf�rgade blommor. De r�dbruna blommorna p� I. Cardinal Climber �r ocks� mycket dekorativa. Plantan beh�ver kl�tterst�d. F�rgerna hos de stora klockformade blommorna kan variera fr�n blomma till blomma. Plantan v�xer ganska l�ngsamt i b�rjan. Kring slutet av juni b�rjar den pl�tsligt v�xa snabbt. Praktvindan tycker om fet, fuktig jord. Blomningstid: juli/oktober. H�jd: 2 m eller h�gre. V�xtplats: solig.
Solros
Alla k�nner v�l till den ett�riga solrosen (helianthus annuus). Den ofattbara kraft med vilken den v�xer och den enormt stora blomman (eller r�ttare sagt blomst�llningen) g�r solrosen till en mycket popul�r planta. Det finns varianter med stora, sm�, enkla och dubbla blommor. F�rgerna varierar fr�n pastellgult, djupgult, ockra, r�dbrunt till djupr�tt. Det finns �ven dv�rgvarianter. Solrosen s�s vanligtvis direkt i tr�dg�rdsjorden i maj, eller n�got tidigare i s�bricka eller kruka. De st�rre varianterna kan beh�va st�d. Blomningstid: augusti/september. H�jd: 50-300 cm. V�xtplats: soligt.
Dahlia
Dahlian finns i alla former och storlekar. Det gamla vetenskapliga namnet Dahlia variablis var ganska l�mpligt. Dahlian varierar inte i f�rg och h�jd, det �r blommornas form som �r extremt variabel. Dahlian passar som rabattv�xt, i baljor och i speciella tr�dg�rdsland f�r snittblommor. Den kr�ver ingen speciell jordtyp. Om den skall blomma �ven n�sta �r m�ste l�ken tas upp, torkas och f�rvaras frostfritt. De st�rre varianterna kan beh�va lite st�d. Blomningstid: juli/augusti/september. H�jd 25-125 cm. V�xtplats: soligt.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|