|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Man kan klippa din h�ck p� tv� s�tt: som fri h�ck eller som formh�ck.
Den fria h�cken
Om man har en stor tr�dg�rd kan man l�ta h�ckv�xterna v�xa ut helt. �nd� m�ste buskarna klippas ner lite varje �r. Alla grenar som blir f�r l�nga klipper man av liksom alla d�da och sjuka grenar. I l�ngden blir den fria h�cken ganska bred. D�rf�r �r denna form att rekommendera f�r den som har en stor tr�dg�rd.
Den formade h�cken
F�r att h�lla en h�ck smal och ge den en bra form m�ste den klippas regelbundet. Om man inte g�r det, blir h�cken inte bara ganska bred utan �ven kal inifr�n. Efter ett tiotal �r �r dagens vackra h�ck f�rsummad och f�r�ldrad. F�r att f�rhindra det m�ste den klippas varje v�xts�song ett antal g�nger med h�cksax. En h�ck som har en v�lklippt form ska vara smalare upptill �n nedtill. P� detta s�tt kan tillr�ckligt med ljus tr�nga ned till de nedersta grenarna och de forts�tter att v�xa sig vackra. Eventuellt f�r underkanten vara lika bred som �verkanten.
Om �verkanten p� h�cken emellertid blir bredare d� blir underkanten kal inom n�gra �r genom brist p� ljus. Vid klippningen arbetar du nedifr�n och upp�t - f�rst sidorna och d�refter �versidan. Sp�nn upp ett sn�re f�r att ange r�tt h�jd.
Klipp under den f�rsta v�xts�songen
Direkt efter planteringen klipper man ner en l�vh�ck till gott och v�l h�lften av h�jden. D�rigenom uppst�r sidogrenar nedtill p� plantorna och h�cken blir mycket vacker och fyllig. �ven p� bredden klipper man bort topparna. Det gynnar bildandet av sidoskott. Redan under den f�rsta v�xts�songen n�r grenarna den ursprungliga l�ngden igen. I augusti klipper man sidorna f�r andra g�ngen. D�refter beh�ver man inte klippa mer den f�rsta s�songen.
Barrtr�d klipper man inte ner efter planteringen. Man l�ter tr�den helt enkelt v�xa tills de har n�tt �nskad h�jd efter ett antal �r. Sidorna p� en barrtr�dsh�ck klipper man regelbundet f�r att h�lla dem vackert t�ta.
Mellan maj och augusti den f�rsta v�xts�songen klipper man h�cken minst tv� g�nger. Ju oftare man klipper sidorna desto t�tare blir de.
Naturligtvis spelar sorten h�r en viktig roll. Den starkt v�xande Leylandii kan man klippa tre till fyra g�nger. Klipp aldrig en barrtr�dsh�ck senare �n augusti, det minskar vinterh�rdigheten.
Klipp under den andra v�xts�songen
Grenarna i en l�vtr�dsh�ck toppas p� nytt och sidogrenarna kortas en bit vid behov. D�rvid ger man l�ngsamt h�cken en form. Som tumregel g�ller att en v�l klippt h�ck per h�jdmeter �r 10-20 cm smalare upptill �n nedtill. En h�ck som p� en h�jd av 1,5 m har en bredd p� 50 cm �r cirka 70 cm nedtill.
Om barrtr�dsh�cken �nnu inte har n�tt r�tt h�jd under den andra v�xts�songen, toppar man den inte. Naturligtvis klipper man sidorna minst tv� g�nger mellan maj och augusti.
Besk�rning fram�ver
S� l�nge en l�vtr�dh�ck ej uppn�tt �nskad h�jd, besk�rs toppgrenarna kraftigt varje �r. Sidogrenarena besk�rs bara lite om du �nskar en bred h�ck och mycket om du vill ha en smal h�ck. Under de f�rsta �ren g�r du en pyramidform, Den v�xer d� ej mycket i h�jden. F�rst efter det tredje eller fj�rde �ret uppn�r h�cken �nskad h�jd. N�r h�cken uppn�tt �nskad h�jd och form �r det viktigt att bevara formen p� h�cken. H�cken m�ste klippas minst tv� g�nger varje s�song: i juni och augusti. N�r h�cken uppn�tt �nskad h�jd toppas den. Man klipper ovan och sidorna minst tv� g�nger per v�xts�song.
Reperation av en gammal h�ck
Har du en gammal, utvuxen och vansk�tt eller �ppen h�ck?
D� �r det p� dags att f�rs�ka g�ra n�got �t h�cken. Det �r v�ldigt enkelt men det kr�ver en del mod och besk�rning.
Vid en vansk�tt l�vtr�dsh�ck klipps alla grenarna av 25 cm �ver jorden. Detta �r en drastisk med n�dv�ndig �tg�rd.
D�refter tar man bort sjuka och svaga buskar och ers�tter dem med nya. De n�stkommande tv� �ren h�ller du h�cken i schack genom att besk�ra den kraftigt regelbundet. Den ursprungliga h�jden uppn�s efter 4 till 5 �r. Den b�sta tiden f�r plantering �r sent p� h�sten eller tidigt p� v�ren. Vid en vansk�tt barrtr�dsh�ck besk�res alla sidogrenarna n�stan ned till stammen. Efter behandlingen st�r det allts� en rad med n�stan nakna tr�dstammar. Efter en tid kommer det nya skott som du f�r fasong p� om du besk�r dem regelbundet. Efter tre �r �r h�cken �ter igen pigg och f�ryngrad.
Hur du tar han om din h�ck
Klippning av h�cken kan du l�sa under avsnittet " Besk�rning". Om v�ren ska ett lager kompost ( det kan vara blandat med kog�dsel eller konstg�dsel ) spridas mellan buskarna. Under h�sten kan stallg�dsel spridas och under v�ren kan man arbeta jorden l�tt s� att det blandas. Buskar som �r planterade t�tt intill varandra beh�ver extra n�ring. Nackdelen med en levande inramning �r att den tar upp n�rings�mnen och fukt ur marken. Om en blomsterrabatt eller gr�smatta finns brevid en h�ck kan man se detta p� plantorna. Det rekommenderas att man kapar r�tterna p� h�cken ( s�rskilt vad g�ller liguster ) med en spade. Detta g�r att h�cken inte v�xer s� snabbt. R�tterna ska kapas ungef�r 30-40 cm fr�n h�cken genom att man gr�ver ett dike ungef�r 45-50 cm djupt. F�r att f� en kvarst�ende effekt kan du l�gga ett stycke tj�rpapper eller plast i diket innan det fylls igen. Om vi stoppar rotv�xten p� detta viset �r det viktigt att man g�dslar minst en g�ng varje v�xts�song tex i mars. Om det beh�vs kan man upprepa g�dslingen i maj.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|