|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det g�r inte att bli riktigt klok p� Moder natur. Hon ger och hon tar, hon �ndrar och �verraskar, hon �r �verm�ktig och destruktiv. Ett av naturens mysterier har alltid varit hur v�xter, tr�d, blommor och spannm�l kan v�xa. �ven om det mesta kan f�rklaras biologiskt idag, s� har detta fenomen alltid fascinerat oss m�nniskor. �r det bara slumpen som g�r att den ena v�xten blir l�ngre �n den andra?
Fascinerande natur
I naturen upptr�der v�ldigt olika m�nster n�r det g�ller till exempel f�rg eller storlek mer �n en g�ng. Det beror sannolikt p� extrema f�rh�llanden eller p� ett genetiskt 'fel'. Sedan tidernas begynnelse har m�nniskan, nyfiken av naturen, f�rs�kt f� kontroll �ver detta m�nster genom att hela tiden testa nya och ibland bisarra odlingsmetoder, som ofta visat sig vara framg�ngsrika. Men ingen f�rst�r sig helt p� Moder natur, och trots all den moderna teknologin �r det oftast hon som f�r sista ordet.
V�xter, blommor, tr�d och spannm�l v�xer som om det inte fanns n�gon morgondag, om f�rh�llandena �r de r�tta. Men hur kan man veta vilka f�rh�llanden som �r de r�tta? Och vad h�nder inuti en v�xt under tillv�xtprocessen? H�r ska vi ge en f�renklad bild av denna komplicerade process.
Till att b�rja med:
N�r det befruktade fr�et har grott, f�r det en rot som kan suga upp n�rings�mnen ur jorden. Sedan kommer den f�rsta stj�lken med blad, som kallas hj�rtblad, och groddar. Alla de n�rings�mnen som fanns lagrade inne i fr�et �r nu slut, och den lilla v�xten m�ste klara sig sj�lv, med hj�lp av sin omgivning.
Grundprinciperna:
S� snart fr�et blivit en v�xt, hur liten den �n �r, s� m�ste den k�mpa f�r att �verleva. Det inneb�r att den m�ste se till att f� tillr�ckligt med ljus, luft, vatten och n�rings�mnen. En av de processer som h�ller v�xten vid liv och f�r den att v�xa kallas fotosyntesen. Genom fotosyntesen kan v�xten tillverka sin egen mat, glukos. F�r att den ska kunna det beh�ver v�xten vatten, koldioxid och ljus. Vattnet suger den upp ur marken och koldioxiden ur luften. Det fantastiska �r att v�xten inte bara tillverkar glukos, utan �ven syre under processen. En liten del av syret anv�nder v�xten sj�lv, och resten sl�pper den ut i luften - ett av sk�len till att v�xter �r s� viktiga. I alla former av f�rbr�nning, motorer, eldar etc. anv�nds syre och frig�rs koldioxid. Fotosyntesen i v�xterna g�r precis det motsatta och d�rf�r �r den livsviktig f�r allt annat liv p� jorden som ju �r i desperat behov av syre.
Tillv�xtreglering
F�rutom grundbehoven som ljus, luft, n�rings�mnen och vatten finns det �ven andra faktorer som p�verkar tillv�xten hos en v�xt. Tillv�xt�mnena i en v�xt �r mycket viktiga. De kan ungef�r j�mf�ras med tillv�xthormoner. Tillv�xt�mnena bildas i pyttesm� m�ngder i stj�lken och i v�xtens rotspetsar. D�rifr�n transporteras de till de delar av v�xten som v�xer, s� att de kan stimulera tillv�xten. Dessa tillv�xt�mnen hj�lper en planta att bli l�ng om den, till exempel, st�r p� en m�rk plats. I s� fall v�xer den bokstavligen mot ljuset i sin kamp f�r �verlevnad.
Faktorer som kan p�verka en v�xts tillv�xt negativt �r, bland annat, drag, kyla, vind, f�r mycket ljus, f�r lite ljus, d�lig jord eller f�r tung jord. Jord som inneh�ller f�r lite j�rn kan g�ra att v�xterna ser anemiska ut. F�r att tillv�xten ska kunna bli maximal m�ste jorden inneh�lla vissa mineraler med koldioxid, fosfor, kalium, kalcium, svavel, j�rn och magnesium. Men om jorden inneh�ller f�r stora m�ngder av dessa �mnen kan det ha en negativ effekt. Det �r k�nt att stora m�ngder koppar eller zink leder till missbildningar p� v�xterna.
Kruxet �r allts� att f� till r�tt m�ngd. Alla v�xter har olika minimala och maximala toleransniv�er. Och det �r sk�let till att viss v�xter f�redrar ett varmt klimat f�re ett kallt, eller trivs i en typ av jord och vissnar i en annan. Samma sak g�ller ljuset: n�gra v�xter �r soldyrkare, andra gillar skugga.
Extrema f�r�ndringar av livsmilj�n kan ofta bli fatala f�r en v�xt. T�nk till exempel p� skogsavverkningen: v�xter som �lskar skugga uts�tts pl�tsligt f�r starkt dagsljus, n�got som sannolikt d�dar dem. Om en v�xt inte f�r tillr�ckligt med ljus kan inte fotosyntesen �ga rum och d� d�r v�xten av sv�lt. Det kan man se under tr�den: i skuggan av tr�den v�xer det inget gr�s. M�nga arter anpassar sig efter omgivningen, tr�den i t�ta skogar har bara grenar uppe vid toppen, d�r de kan f� lite ljus.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|