Kålrabbi 'Superschmelz' - Frö

Kålrabbifrön behöver inte förbehandlas men lägg dem i ljummet vatten i 12 timmar så gror de snabbare.
Kålrabbi trivs och gror snabbt i en fuktig jord som har blivit väl gödslad under vintern.

Såperiod under glas: mars-april
Utomhus i marken, för höstodling: juni
Tänk på att fåglar är mycket förtjusta i kålfrön! Vi rekommenderar därför dig att så i en kallram och sätta ut dina plantor när de är ganska stora. Annars måste du definitivt att vidta förebyggande åtgärder för att hålla fåglarna borta.
Det finns två olika sätt att så:

1. Så inomhus eller i växthus från februari till och med april. De kan sås i en odlingslåda eller ett minidrivhus, i torvkrukor fyllda med bra krukjord eller i en såbädd. En kombination av såpluggar och ett minidrivhus är det allra enklaste. Vardagsrummet är egentligen lite för varmt, så se till att dina plantor aldrig torkar ut och ge dem massor av utrymme! Så 1 frö per kruka genom att sticka ner det max 1 cm i krukan (till exempel med hjälp av en penna) och sedan fylla på med lite planteringsjord. Ställ krukorna långt ifrån varandra så de inte nuddar varandra. Plantera ut från slutet av april med 70 cm mellan plantorna, håll också 70 cm mellan extra rader.
2. Frö i marken, gärna i full sol, från april till maj. De unga plantorna kan tåla lite frost. Luckra upp jorden ner till minst 30 cm djup. Placera en pinne i början av raden och en i slutet, spänn upp ett snöre mellan pinnarna så du får en jämn och fin rad. Sätt kålfröna jämnt i raden och täck med ca 1 cm jord, tryck till lätt och vattna sedan ordentligt och ta därefter bort snöret och sätt en etikett med namnet av det du sått i början av raden. Sår du flera rader ska avståndet mellan raderna vara 20 cm. En tunnel av finmaskigt nät skyddar frön och unga plantor från fåglar. När plantorna har fyra blad kan du gallra dem och plantera de bortgallrade plantorna längre upp i raden, eller i krukor.

All slags kål hör alla till familjen korsblommiga växter (Brassicaceae eller Cruciferae). Även om de ser olika ut så är de genetiskt sett praktiskt taget identiska och på latin har de ätliga fått namnet: Brassica oleracea. De olika sorterna har alla valts ut och kontinuerligt hybridiserats under de senaste 5 000 åren. Den här kålen faller under ’Brassica oleracea convar. capitiata’ och för kålrabbi specifikt ’Brassica oleracea convar. acephala alef. var. gongylodes’.
Också bland kålrabbi finns många sorter, tidiga, sena och de som kan sås året runt. Det finns även sorter med mer eller mindre motstånd mot kyla. Håll dig till instruktionerna på paketet för att undvika problem, de som gror väldigt snabbt är ofta mindre härdiga och olämpliga för skördar när det är frost.
Brassica oleracea convar. acephala alef. var. gongylodes är en tvåårig sort som andra året ofta skjuter i höjden, blommar och sätter frö.

Kålrabbi är godast färsk. Du kan äta kålrabbin rå eller tillreda den och frysa in den. Färsk avskuren kålrabbi håller sig lätt i en vecka i kylskåpet eller i en sval källare.
Tunt skuren kålrabbi är härligt knaprig i olika recept, såsom sallader eller wokade rätter. Blanchera kålrabbin lätt om du vill behålla dess krispighet. Även för tillagade rätter passar kålrabbin utmärkt, exempelvis i wokade rätter, i risrätter eller till en läckert krämig sås med bacon.

Vattna bara extra under torra perioder. Kålrabbi ska gödslas mycket under hela växtsäsongen. Rensa bort ogräs med jämna mellanrum, det får din kålrabbi att trivas och växa bra.

Skörda kålrabbin när den är nästan fullvuxen. Använd en vass kniv och skär av kålrabbin strax under kålen där den sitter fast. Du kan skära bort bladen också. Kålrabbin liknar en rova och det är den uppsvällda stammen man använder.
Visste du att kaniner älskar bladen på kålrabbin?