|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vid denna tid p� �ret finns m�ngder av b�r i vackra f�rger, som harmonierar med de flammande h�stl�ven, vilket bidrar till att g�ra de n�dv�ndiga tr�dg�rdsarbetena till ett n�je. V�dret kan fortfarande vara angen�mt varmt och soligt, men vi kan �ven v�nta oss de f�rsta frostn�tterna denna m�nad.
Tr�dg�rden i allm�nhet
Rensa och snygga till rabatter och ta hand om perennerna
F�rbered perennerna f�r vintern genom att besk�ra och f�rse dem med vintert�cke.
Markera de bara fl�ckarna i rabatten (anv�nd f�rgat band i samma f�rg som de v�xter du vill ha d�r).
Sk�r bort vissna blommor och �verfl�digt bladverk och l�gg det p� komposten.
Ta bort vildvuxna sommarv�xter (ett�riga).
Rensa ogr�s.
Samla ihop nedfallna l�v som skydd f�r dina v�xter, rosor och buskar mot frost. Ett 10 cm tjockt skikt r�cker.
Stenpartiv�xter �r k�nsligare f�r fukt �n f�r frost. Det kanske kunde vara en id� att bygga ett litet tak �ver de k�nsligaste v�xterna.
Bind upp nya skott p� kl�ngrosorna. Tvinga inte in grenarna bakom spalj�n, utan bind dem l�st.
Plantering
L�vf�llande buskar, rosor och tr�d kan planteras nu.
Perenner som spritt sig kan tas upp och delas, och de yngre (yttre) delarna kan planteras p� annat st�lle.
Nyk�pta v�xter kan planteras i rabatten. Jorden �r fortfarande tillr�ckligt varm f�r att plantorna skall kunna rota sig.
Plantera blomsterl�kar i rabatterna och i t.ex. krukor.
Plantera blomsterl�karna i skikt i stora krukor och korgar efter m�nadens f�rg. Plantera de sent blommande f�rst och t�ck dem med ett jordlager. Plantera sedan de lite tidigare blommande l�karna i n�sta skikt och forts�tt p� detta s�tt tills krukan eller korgen �r full.
Plantera vinterblommande v�xter i rabatten. F�rggranna vinterblommande v�xter �r till exempel prydnadsk�l, h�rdiga pens�er och buskar med b�r.
Kapa r�tterna hela v�gen runt p� stora buskar, tr�d och barrtr�d som skall flyttas n�sta s�song och fyll diket med l�vblandad mylla.
Gr�smattan
R�fsa samman l�v och sprid dem mellan perennerna i rabatten.
Skynda p� komposteringsprocessen genom att sprida ut ett tunt skikt l�v �ver gr�smattan och k�r �ver med gr�sklipparen. Gr�sklippet tillsammans med l�ven kan g� till komposth�gen eller spridas ut mellan v�xterna i rabatten.
S�rskilt vid den h�r tiden �r gr�smattan k�nslig f�r skada till f�ljd av larver fr�n harkrank. De �ter gr�sr�tter. Anv�nd en medel mot harkrankslarver f�r att f�rhindra omfattande skador.
Gr�smattan kan �ven drabbas av olika typer av svamp, som t.ex. h�xringar. De f�rsta tecknen �r cirklar med kraftfullt v�xande gr�s. Sent p� sommaren och h�sten skjuter svamparna upp. . Man kan anv�nda mossmedel mot h�xringar. Detta inneh�ller j�rnsulfid, som �ven d�dar svamp.
Ta upp sommarl�kar
Om du inte har tagit upp dina gladiolus, �r det dags att g�ra det nu. De kan torkas och f�rvaras.
Dahlia, canna och begonia kan fortfarande blomma f�r fullt. Men efter den f�rsta frosten kan �ven de tas upp. Skaka av jorden, ta bort skadade delar och torka dem p� en skyddad plats.
N�r sommarl�karna och rotkn�larna �r torra, kan du sl� in dem i gammalt tidningspapper och f�rvara dem p� en frostfri plats.
Krukv�xter
Alla v�xter som v�xer i beh�llare, l�dor och krukor klassas som krukv�xter, inklusive inomhusv�xterna som just har tillbringat sommaren utomhus.
Med lite skydd kan vissa helt utv�xta krukv�xter vara ute �ver vintern (till cirka -12�C).
Fodra krukan med bubbelplast, eller sl� in krukan i den. L�gg p� ett skikt kompostmaterial kring r�tterna.
En annan m�jlighet �r att sl� in krukorna och v�xterna i vassmattor.
Det tredje alternativet �r att gr�va ner v�xterna i marken.
Buxbom och liguster i kruka kan tillbringa vintern utomhus utan problem. Gl�m inte att vattna dem emellan�t. L�ven avdunstar fortfarande fukt, s�rskilt soliga vinterdagar. I mycket l�ga temperaturer kan du skydda buskarna med bubbelplast.
Riktiga (subtropiska) krukv�xter, som oleander, hibiskus och citrustr�d b�r tas in eller placeras i ett frostfritt v�xthus.
Pelargonior (geranior), fuchsior och granat�ppeltr�d kan besk�ras n�got och placeras p� en torr, ljus och sval plats. Vattna bara f�r att f�rhindra uttorkning.
K�kstr�dg�rden
Du kan plantera alla typer av frukttr�d. �ven i sm� radhustr�dg�rdar kan du s�tta upp spalj�er l�ngs ett staket eller en mur utan att de tar f�r mycket plats.
Dv�rgfrukttr�d kan �ven odlas som en krans. Plantera mycket sm� buskar med en l�ng huvudgren och mycket korta sidogrenar (inte l�ngre �n 30 cm). Genom att plantera olika fruktsorter med ca. 50 cm avst�nd skapar du en mycket aptitlig skiljev�gg.
I tempererade klimatzoner kan du odla persikor, aprikoser och druvor p� s�derv�ggar.
Oktober �r en bra tid f�r att plantera kiwi. N�r den har planterats kan den besk�ras kraftigt. P� v�ren kommer den att ha utvecklat nya starka skott. F�r att f� frukt beh�vs normalt b�de manliga och kvinnliga plantor. V�ra kiwiplantor �r sj�lvbefruktande!
Det �r fortfarande sk�rdetid f�r �pplen, p�ron och vissa sena plommon. Fallfrukt b�r tas bort genast f�r att f�rhindra sjukdom. F�rvara frukten p� en sval, m�rk plats.
Tomma tr�dg�rdss�ngar kan gr�vas om. F�rsk och halvr�tad g�dsel kan spridas i slutet av m�naden.
Ta upp gr�sl�k, persilja och andra �rter som inte klarar frost och plantera dem i krukor. St�ll dem i k�ket s� har du f�rska �rter hela vintern.
Dammen
Str�ck ut n�t �ver dammen f�r att f�nga upp fallande l�v. Om du inte tycker att det �r s� s�rskilt snyggt med n�t, m�ste du plocka upp l�v varje dag.
Dags f�r h�stst�dning. F�r att f�rhindra att dammen blir f�r sur och f�r att hindra att alger v�xer till p� v�ren �r det viktigt att rensa dammen p� h�sten. D�tt v�xtmaterial och l�v b�r tas bort.
�verskott p� vattenv�xter m�ste tas upp och placeras p� komposth�gen. Men se till att l�ta v�xtdelarna ligga kvar vid dammen n�gra timmar. M�nga varelser som skapar balans i din damm har sin tillflykt i dessa v�xter. Du b�r ge dem tid att ta sig tillbaka till dammen.
Titta n�rmare p� dammens botten. Om det finns ett tjockt lager ruttet material, b�r �ven detta tas upp. L�gg p� ett nytt lager substrat.
Sidorna av dammen kan reng�ras med en borste med styva borst.
H�sten �r en bra tid att plantera om v�xter i krukor och tunna ut tjocka v�xtmassor. Gamla vattenv�xter kan delas och de b�sta delarna planteras om.
Det �r viktigt att vattnet har r�tt h�rdhet under vintern. Den b�r vara 10 - 12. P� h�sten �r detta s�rskilt viktigt eftersom koldioxidniv�n h�js betydligt, i huvudsak d�rf�r att v�xterna har slutat v�xa. N�r vattnets h�rdhet har n�tt en bra niv�, kombineras �verskjutande koldioxid med kalken.
�verskjutande koldioxid kan leda till syrebrist. Om det �ven finns ordentligt med organiskt material i dammen, h�jer det koldioxidniv�n n�r det bryts ner. Luftningsanordningar tillf�r inte bara syre till vattnet med sm� luftbubblor, utan de �r mycket praktiska i temperaturer under noll. D�r bubblorna stiger till ytan l�gger sig inte is.
De flesta flytande v�xter som Pistia stratiotes och vattenhyacint b�r flyttas inomhus. De kan �vervintra i ett akvarium eller en stor sk�l med vatten. V�xterna beh�ver tillr�ckligt med ljus.
Inomhus
Blomsterl�kar �r inte bara en tillg�ng f�r tr�dg�rden. De kan f�s att blomma inomhus.
Du kan ha blommande l�kar inomhus s� tidigt som i december, om du planterar tulpaner eller hyacinter s� grunt att topparna �r i niv� med jordytan. Krokus beh�ver planteras n�gra centimeter djupare, men narcisser b�r sticka upp n�got ovanf�r jorden.
Sk�larna och krukorna placeras p� en sval (cirka 12�C), m�rk plats cirka 8 veckor. De flesta l�kar kommer att ha f�tt skott vid det laget.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|