|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Juni �r den f�rsta riktiga sommarm�naden. Tr�dg�rdarna och v�xterna p� uteplatserna �r fortfarande fr�scht gr�na men de blir mer och mer f�rgglada dag f�r dag. �ven om det finns mycket jobb som skall g�ras i tr�dg�rden, s� ta dig tid och s�tt dig bekv�mt tillbakalutad och njut av den varma solen och alla de nya f�rgerna och dofterna i tr�dg�rden.
Allm�nt om tr�dg�rden
Ta regelbundet bort ogr�s och forts�tt att vara extra noggrann med det. F�rra �rets sp�da plantor kommer redan upp, s� titta noga innan du drar.
Om du anv�nder selektiva ogr�smedel mot envetna ogr�s b�r du t�cka �ver intilliggande v�xter eller placera en folie med h�l f�r ogr�sen (eller f�r snabbspridande v�xter som bambu) s� att du endast d�dar de v�xter som inte �r �nskv�rda. Begr�nsa anv�ndningen av dessa medel s� mycket som m�jligt!
H�ll borta ogr�s och mossa fr�n tr�dg�rdsg�ngar och uteplatser.
F�rse unga tr�d, buskar p� stam och stamrosor ett stabilt st�d och kontrollera f�stbanden regelbundet.
Placera plantst�d mellan storv�xta perenner innan de blivit f�r stora.
Ta bort �verblommade blommor och fr�st�llningar fr�n prydnadsbuskar som t.ex. rododendron. Detta stimulerar utvecklingen av nya skott.
Se till att f� riklig blomning p� ditt bl�regn n�sta sommar genom att ta bort �verblommade blommor och fr�st�llningar. Om du gillar de dekorativa fr�st�llningarna och inte har n�got emot f�rre blommor n�sta sommar kan du givetvis l�mna dem kvar p� busken. Men om barn har tilltr�de till tr�dg�rden m�ste du vara noga med att ta bort alla fr�st�llningar eftersom de �r mycket giftiga!
Kontrollera dina plantor avseende sniglar minst en g�ng i veckan, men helst varje dag. F�rska blad �r speciellt lockande f�r dem. Riddarsporre, sp�da plantor, eller en hosta som just sticker upp sina fr�scha unga blad ovan jord kan uppslukas under en natt.
G�dsla dina rabatter.
Prydnadsbuskar beh�ver ocks� g�dning, h�ckplantor i h�gre doser. De st�r t�tare och konkurrerar d�rf�r om n�rings�mnena.
L�t v�rl�karna, t.ex. tulpaner och hyacinter, st� i fred tills bladen vissnat. Acklimatiserande l�kar som espartogr�s, muscari, krokus och pingstliljor kan du ocks� l�mna kvar i jorden. Ta inte bort bladen innan de faller av.
V�rl�kar som tagits upp kan nu torkas och f�rvaras p� ett skyddat st�lle. Skaka av jorden och placera dem p� torrt och m�rkt st�lle.
Rosorna st�r nu i full blom. Kontrollera dem varje dag betr�ffande l�ss och andra angrepp eller sjukdomar. Vidta �tg�rder s� fort du ser minsta tecken.
Ta bort �verblommade blommor fr�n rosor och perenner.
Under varma, torra perioder kan du vattna rabatter och andra v�xter en g�ng i veckan under n�gra timmar. Det �r mycket effektivare �n att vattna en kvart varje dag.
Plantering
Krukodlade v�xter kan planteras �ret runt.
Dr�nk rotkn�len i en hink vatten tills den �r m�ttad innan du planterar ut dem. Men plantera aldrig i vattendr�nkt jord.
Om det inte blev av att du planterade rosorna eller buskarna under h�sten, s� har du chansen nu. Rosor som du planterar nu kommer att blomma redan i sommar.
�ven om det b�rjar bli lite sent nu s� kan du fortfarande plantera sommarl�karna. De kompletterar dina perenner och ett�riga och urvalet �r enormt. Ut�ver den v�lk�nda dalian, begonian, cannan och gladiolusen finns det �ven s�llsyntare sorter. Pr�va den mycket speciella vita "Hymenocallis Ismene", fresia, harlequin-blommor, kalla, ranunkel, afrikansk kornblomma samt ornithogalum som blommar extremt l�nge.
Om du inte hunnit s� �n men �nd� vill ha rikligt blommande ett�riga i din tr�dg�rd, s� �r b�rjan av juni sista chansen. S� dem direkt i tr�dg�rden, t.ex. flitiga lisa, de m�nga olika typerna av vallmo, klockblomma, viol, aster, tagetes, lobelia, (livingstone) och tusensk�na. Och gl�m inte de st�rre fr�plantorna s�som de m�nga olika typerna av solros, malva, cosmea och helichrysum. Kryddv�xter som dill, f�nk�l och anis �r definitivt v�rda ett f�rs�k.
Juni �r �ven en bra m�nad om du vill s� tv��riga s�som f�rg�tmigej, lejongap och klockblomma. Visserligen s�ljs de ofta som ett�riga, men de s�r sig ofta sj�lva s� att du hittar dem i din tr�dg�rd �ven sommaren d�rp�!
Gr�smattan
Om du inte g�tt �ver gr�smattan �n, �r det dags att g�ra det nu. Ta bort fl�ckar av d�tt gr�s och s� p� nytt.
Kontrollera gr�smattan avseende sjuka fl�ckar.
Som snabblagning kan du sk�ra ut det sjuka eller fula omr�det och ers�tta det med m�ttanpassade bitar av frisk gr�smatta.
Stora mossangripna omr�den kan behandlas med j�rnsulfat.
Om det finns mossa i hela gr�smattan, s� beh�ver den luftas. Sprid ut lite gr�sfr�n av en typ som gillar skugga.
Med vertikalsk�rning avl�gsnar du halm och skr�p fr�n din gr�smatta. Men anv�nd aldrig vertikalsk�rning p� en v�t gr�smatta, f�r d� har det helt motsatt effekt.
Efter luftning, vertikalsk�rning och, eventuellt, nys�dd, kan du rulla tillbaka allt p� plats med tr�dg�rdsv�lten.
Kantsk�r gr�smattan. Det g�r du l�ttast n�r gr�smattan �r fuktig.
Nu beh�ver gr�smattan klippas regelbundet ocks�.
G�dsla gr�smattan en g�ng per m�nad f�r att h�lla den i gott skick.
Om det finns vattensjuka fl�ckar p� din gr�smatta kan du f�rb�ttra dr�neringen genom att sticka ned en grep i jorden och vicka den fram och tillbaka.
Vattna gr�smattan regelbundet under l�nga perioder av hetta och torka.
Krukv�xter
Beroende p� platsen f�r vintervilan (som inte b�r vara i bostadsutrymmen d� plantan �r giftig att f�rt�ra) kan spikklubba blomma redan i juni. Denna imponerande planta kr�ver s� stor kruka som m�jligt eftersom blomningen blir rikhaltigare ju mer plats r�tterna har. Tills�tt alltid lite lera eller speciell vattenbindande kompost till jorden.
Alla krukv�xter m�ste vattnas dagligen. Under l�nga torrperioder b�r de vattnas flera g�nger om dagen.
Ge dem lite vattenl�sligt g�dningsmedel varje vecka eller h�ll lite flytande g�dningsmedel p� jorden.
B�rjan av juni �r en bra tidpunkt att b�rja arrangera amplarna eller att ut�ka dem med sommarblommande v�xter. F�rs�k med n�gra otraditionella kombinationer som h�ngrosen "The Fairy", murgr�na eller h�ngbegonior tillsammans med n�gra sommarblommor.
Anv�nd god krukkompost i dina amplar blandat med krukv�xtg�dning.
Ge amplarna en rotbl�ta efter planteringen.
Eftersom de h�nger fritt avger amplarna fukt �t alla h�ll. D�rf�r beh�ver de vattnas eller dr�nkas varje dag.
N�r det �r varmt beh�ver amplarna vattnas b�de morgon och kv�ll.
Tills�tt ocks� vattenl�sligt g�dningsmedel en g�ng i veckan. Speciellt ett�riga v�xer mycket snabbt och beh�ver mycket n�ring. Detta g�ller givetvis alla typer av krukor och l�dor.
Besk�rning
Besk�r alltid p� en mulen dag.
Juni �r en perfekt m�nad f�r besk�rning av vintergr�na h�ckar, t.ex. idegran, buxus och j�rnek, barrv�xter som tuja och c.leylandii. Detta kan du g�ra fram till i augusti, men unga skott utvecklas b�ttre om du g�r det nu.
Du kan fortfarande besk�ra figurklippta buxus, idegran och liguster om du inte trimmat dem �n.
Besk�r blommande prydnadsbuskar omedelbart efter blomningen. Nyplanterade buskar skall inte besk�ras f�rr�n tredje �ret.
Klipp tillbaka grenarna till strax �ver den gamla veden efter blomning.
Avl�gsna gamla grenar fr�n hortensior.
Om du vill f�rl�nga blomningen eller hinna med en andra blomning och en buskigare planta b�r du klippa bort �verblommade blommor och kanske t.o.m. delar av plantan. Speciellt delphinium, kattmynta och tusensk�na �terkommer med ny livskraft efter en s�dan behandling.
K�kstr�dg�rden
N�r du har gr�vt om och g�dslat ditt tr�dg�rdsland kan du s� alla sorters gr�nsaker fr�n b�rjan av maj och in i juni.
Rensa bort ogr�set.
Ge jordgubbarna (�ven de krukodlade) ett l�sligt kaliumrikt g�dningsmedel en g�ng i veckan.
Nu �r de f�rsta jordgubbarna klara f�r plockning. N�r du plockar dem b�r du knipsa av dem p� stj�lken s� att du f�r med bladrosetten. P� det s�ttet h�ller b�ret sig fr�scht l�ngre och risken f�r att plantan skall angripas av svampinfektioner minskar.
Du kan plantera kiwi fr�n mitten av maj till slutet av juni. Plantera alltid en hanplanta per fem eller sex (max) honplantor. Hanplantorna, som pollinerar honplantorna, skall sk�ras tillbaka efter blomningen.
Andra �ret kan sidoskotten bindas upp horisontellt p� en spalj�. Nya skott utvecklas p� dessa grenar som sk�rs tillbaka till femte bladet. Fruktb�rande grenar b�r sk�ras tillbaka till sjunde bladet �ver frukten. Upprepa denna procedur under hela sommaren.
Frukter av prunus-typ s�som mandel, k�rsb�r, persika och plommon kan fortfarande tunnas ut f�r att s�kerst�lla en god sk�rd l�ngre fram.
Avl�gsna de blommor som finns kvar i maj och juni f�r att minska risken f�r brand.
Kontrollera �ppeltr�den betr�ffande mj�ldagg (vitpudrade skott) varje vecka. Om du tar bort angripna grenar omedelbart kan du hindra spridningen av denna svampsjukdom.
S� snart �ppeltr�det har blommat ligger skadedjuren p� lur. �ppel- och plommonbladstekeln l�gger sina �gg i blomhj�rtat. Larverna utvecklas sedan snabbt och �ter sig igenom fruktens innand�me. �pplet v�xer vidare som normalt, men �r maskstunget. Vidta �tg�rder s� fort du f�r syn p� en fluga.
F�r att f� s� vackra och fl�ckfria �pplen och p�ron som m�jligt b�r du ta bort de frukter som v�xer f�r t�tt.
Alla nya skott p� ribes-typer s�som r�da vinb�r, svarta vinb�r och krusb�r kan nypas av ned till 10 till 20 cm. Detta begr�nsar tillv�xten och stimulerar utvecklingen av blomknoppar till n�sta �r.
Kontrollera alla b�rplantor betr�ffande skalbaggar, helst varje dag. De kan sluka en hel buske p� bara n�gra dagar.
�rtv�xter kan nu s�s i tr�dg�rden. Om du inte har en �rttr�dg�rd, varf�r inte pr�va med att s� n�gra �rter i rabatten eller i krukor. N�stan alla �rter �r l�mpliga och ger rabatten en extra dimension med sina annorlunda formade blad och ljuva doft.
Du kan fortfarande s� pumpa och kurbits. L�t fr�na dra i ljummet vatten en stund innan du s�r dem, s� gror de snabbare.
Men gl�m inte att dessa plantor beh�ver mycket utrymme. Om du odlar dem l�ngs st�nger i rabatten eller mot ett soligt staket eller en pergola tar de mycket mindre plats och du kan �nd� njuta av de hemodlade dekorativa frukterna i m�nader.
Dammen
L�t dina vattenv�xter f� vara i fred s� mycket som m�jligt.
Flytv�xter kan l�ggas i dammen igen i slutet av maj eller b�rjan av juni.
Ta bort �verfl�dig andmat med ett n�t. Ett lager andmat kv�ver de �vriga vattenplantorna. T�m n�tet p� marken och se efter om det finns grodyngel eller vatten�dlor. De skall tillbaka till dammen.
Fyll p� dammen regelbundet med vatten f�r att kompensera avdunstningen. Fyll p� lite i taget s�, att vattnet inte kyls ned f�r mycket.
Om dammvattnet �r grumligt b�r du kontrollera om det finns tillr�ckligt m�nga syres�ttande plantor. Vattenloppor �r ocks� nyttiga.
Strandv�xterna beh�ver ocks� vattnas regelbundet.
Om du vill att dammen skall se naturligare ut kan du odla gul iris, vide�rt, s�v, ormbunke, hosta eller kaveldun. Plantera dessa sumpv�xter p� samma s�tt som du planterar perenner i rabatten.
Inomhus
Tills�tt vattenl�slig v�xtn�ring i vattenkannan n�r du vattnar rumsv�xter en g�ng i veckan.
N�r utetemperaturen stiger beh�ver dessa plantor ocks� mer vatten.
Rumsazaleor kan sk�ras tillbaka till halva sin storlek efter blomningen och planteras ut p� ett soligt st�lle i tr�dg�rden.
Amaryllis skall vattnas regelbundet, �ven efter blomningen.
Rumsv�xter som kalla beh�ver en viloperiod efter blomningen. Under denna period beh�ver de ocks� mindre vatten.
Suckulenter har en viloperiod under v�ren. Vattna dem s� lite som m�jligt och se till att jorden �r torr och l�s.
Under andra halvan av maj och in i juni kan framdrivna blomsterl�kar flyttas ut i tr�dg�rden.
Det samma g�ller f�r groddplantor som drivits fram inomhus.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|