|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta �r en riktig sommarm�nad som man framf�rallt bara ska njuta av. Slappna av i solen omgiven av sommarens f�rger och dofter. L�mna tr�dg�rdssysslorna som kommer att f�rl�nga blomningstiderna i tr�dg�rden eller p� din balkong till en mindre solig dag.
Allm�nt om tr�dg�rden
Om du �nnu inte har g�dslat dina rabatter s� �r det inte f�r sent att g�ra det.
Prydnadsbuskar och h�ckar beh�ver ocks� g�dslas. H�ckplantor beh�ver mer g�dning eftersom de v�xer s� t�tt och m�ste konkurrera om n�ringen.
Under denna varma �rstid �r det n�dv�ndigt att vattna regelbundet f�r att f� kraftig blomning och tillv�xt. L�t aldrig jorden bli f�r torr.
Vattendroppar kan fungera som f�rstoringsglas och orsaka br�nnskador p� gr�smattan men �ven p� blommor och l�vverk. Dessutom avdunstar den mesta fukten direkt i solhettan. D�rf�r �r det viktigt att du vattnar tidigt p� morgonen eller sent p� eftermiddagen.
N�r man vattnar p� morgonen elimineras risken f�r svampinfektioner s�som mj�ldagg eller vissnande blad i klematis.
En riktig rotbl�ta tv� g�nger per vecka �r att f�redra framf�r n�gra minuter per dag. En liten m�ngd vatten tr�nger inte tillr�ckligt djupt ner i marken f�r att n� plantornas r�tter.
Ta bort �verblommade blommor p� fler�riga v�xter s� fort som m�jligt f�r att d�rmed uppmuntra en andra blomningsperiod.
Man m�ste knipsa av blommorna p� rosor n�r de vissnat eftersom produktionen av fruktknoppar utmattar plantan. Ge plantan lite rosg�dning s� att den kan �terh�mta sig efter blomningen.
F�rst n�r de sista blommorna har vissnat kan hela bunten klippas ner till fr�scha l�v.
V�nta inte med att st�dja och binda upp stora v�xande plantor. Ett ov�ntat �sregn kan sl� ned dem.
Dahlia, gladiolus och canna kommer �ven nu och de �r i behov av n�got slags st�d. Justerbara plantst�d �r mycket passande.
L�gg ett lager med g�dselhalm runt rhododendron och azalea. Deras r�tter v�xer precis under jordytskiktet och �r d�rf�r ben�gna att torka ut.
Semestersk�tsel
Ta bort alla blomst�llningar och fr�kapslar fr�n dina blomv�xter innan du �ker. Chansen finns d� att plantorna kommer att ge fler blommor. Om plantan fr�ar kommer den inte att blomma igen f�rr�n n�sta s�song.
Plantering
Krukv�xter kan planteras hela �ret runt.
S�tt rotkn�len i en hink med vatten tills dess att den �r genomdr�nkt. Plantera aldrig i mycket v�t jord.
Tv��riga v�xter som f�rg�tmigej, jungfrun i det gr�na, lejongap, stockros och klockblomma kan fortfarande s�s. De klassas ofta som ett�riga v�xter men d� de sj�lvs�r sig kan du troligtvis finna dem �r efter �r i din tr�dg�rd.
Om du redan har satt fr�n i juni, kan de sp�da plantorna tillf�lligt planteras ut p� en plats innan de flyttas till en permanent plats i tr�dg�rden.
H�stblommande l�kar som tidl�sa (Colchicum) kan planteras fr�n b�rjan av juli till in i september.
Besk�rning
Blommande buskar kan besk�ras s� snart de har blommat. Grenar som har blommat klipps ner till ett nytt skott. Om det inte finns n�gra nya skott ska man klippa ner dem till marken.
Man m�ste knipsa av blomman p� rosor eftersom produktionen av fr�n (rosenknoppar) utmattar plantan. Ge plantan lite (ros-)g�dning s� att den f�r tillbaka sin kraft.
Inte f�rr�n de sista blommorna har vissnat kan hela buketten klippas ner till fr�scha l�v.
Nya skott p� bl�regn ska klippas ner till ca. 15 cm.
Nya skott p� vinrankan ska klippas ner till det fj�rde l�vet. Linda de sp�da l�ven runt en bit ost och l�gg dem p� grillen. Om du vill avnjuta denna festm�ltid hela sommaren s� b�r du inte klippa ner alla skott p� en g�ng.
F�r att f� stora vindruvor b�r du ta bort h�lften av klasarna. En klase per gren �r oftast att f�redra. Ta bort de minsta vindruvorna fr�n de �terst�ende grenarna.
N�r lavendeln st�r i full blom kan du klippa n�gra blad att torka. Torkad lavendel i sm� bomullsp�sar i ditt sk�p ger en underbar doft �t dina handdukar.
N�r du har beskurit dina frukttr�d p� vintern kommer sm� tjuvskott (sm� grenar som v�xer rakt upp) att infinna sig i maj och juni. Speciellt d�r du har beskurit tr�det h�rt kan det v�xa upp hela buketter. Dessa skott tar mycket vatten och n�ring som skulle kunna utnyttjas b�ttre. Juli �r en bra tidpunkt att ta bort dessa "parasiter".
Gallra frukten p� �pple, p�ron och plommontr�den. Ta bort de sm� frukterna s� att de st�rre f�r en st�rre chans att utvecklas.
Behandla ditt frukttr�d med lite extra sp�r�mnen och mineraler den h�r m�naden, t.ex. t�ngextrakt. Under den h�r v�xperioden kommer tr�den d� att vara mer motst�ndskraftiga mot sjukdomar och svampinfektioner.
Detta �r den perfekta tiden f�r att f�ryngra dina irisar. Ta upp plantan och klipp av de unga fr�scha delarna. Innan du planterar om dessa delar s� ta bort delar av l�vverket f�r att minska risken f�r uttorkning. Plantera de unga rotkn�larna i torr alkalisk jord med r�tterna mot s�der. Plantera rotstockarna endast halvv�gs ner i jorden.
Gr�smattan
Gr�smattan beh�ver klippas regelbundet den h�r m�naden. Under l�nga soliga perioder f�r inte gr�set vara f�r kort f�r att inte br�nnas (bli gult).
F�r att n� b�sta resultat b�r du ge din gr�smatta lite g�dning varje m�nad. V�lj en mulen dag f�r detta �ndam�l f�r att undvika gula fl�ckar.
Under l�nga torrperioder beh�ver gr�smattan regelbunden bevattning. En rej�l rotbl�ta (n�gra timmar) en g�ng per vecka �r mycket mer effektivt �n 15 minuter varje dag.
Semestersk�tsel
Klipp gr�smattan innan du �ker, men aldrig kortare �n 2/3 av gr�sets l�ngd. Det tar mycket kraft f�r gr�set att �terh�mta sig och det br�nns l�tt. Vattna gr�smattan till dess att jorden �r v�t 10 cm ner i marken.
Krukv�xter
Alla krukv�xter beh�ver vattnas dagligen och kanske till och med tv� g�nger per dag om det �r mycket varmt v�der.
Ett undantag �r suckulenter som takl�k och subtropiska plantor som yucca och dv�rgpalm (Chamaerops). Dessa klarar sig l�tt en dag utan vatten.
Gl�m aldrig dina amplar. Dessa torkar fortare �n alla andra plantor. S�vida plantan inte v�xer utmed sidorna p� amplarna, kan du dr�nka amplarna i en stor hink med vatten varannan dag.
D� amplarna h�nger upp avdunstar vattnet mycket fortare, s� de beh�ver vattnas eller dr�nkas �tminstone en g�ng om dagen.
Anv�nd regnvatten n�r du kan. Om du m�ste anv�nda kranvatten s� v�rm upp det i solen f�rst. Plantor avskyr att vattnas med iskallt vatten.
Brugmansia kan beroende p� dess vinterf�rvaring blomma redan i juni men framf�rallt i juli. Ge denna h�pnadsv�ckande v�xt den st�rsta kruka du kan hitta. Ju mer plats r�tterna f�r, desto mer regelbundet kommer plantan att blomma. Tills�tt lite lera i jorden eller anv�nd speciell krukv�xtkompost som lagrar mycket fukt.
Ge alla krukv�xter lite flytande eller granulerad g�dsel varje vecka.
Amplar beh�ver l�slig planteringsn�ring varje vecka. Speciellt ett�riga v�xter beh�ver mycket n�ring. Detta g�ller �ven f�r ett�riga v�xter i krukor.
Semestersk�tsel
Krukv�xter tenderar att torka ut d� r�tterna bara har en liten plats att f� vatten ifr�n. Gr�v ner krukorna p� en skuggig plats i tr�dg�rden. Rumsv�xter som tillbringar sommaren ute kan ocks� hanteras p� detta s�tt.
K�kstr�dg�rden
Plocka aprikoser och persikor precis innan de �r helt mogna.
Om du har s�tt pumpor eller kurbits s� m�ste du se till att de inte tar �ver hela landet. Vid mulet v�der kan du handpollinera dem. En planta har b�de han- och honblommor. Ta kronbladet fr�n en hanblomma och gnid det f�rsiktigt �ver pistillen p� honblomman. (Honblomman har en f�rtjockning precis under blomman som senare utvecklas till en frukt).
I v�tt v�der ruttnar pumpor som ligger p� v�t jord v�ldigt l�tt. G�r ett t�cke av lite halm eller, kanske inte s� fint men mycket effektivt, av en bit styrenplast.
Nya skott p� vinrankan klipps ner till det fj�rde bladet. Linda de sp�da l�ven runt lite ost och l�gg dem p� grillen. Om du vill avnjuta denna festm�ltid hela sommaren b�r du inte klippa ner alla skott p� en g�ng.
Om du vill ha stora druvor b�r du ta bort ungef�r halva klasen. En klase per gren �r oftast att f�redra. Ta bort de minsta vindruvorna fr�n de �terst�ende grenarna.
N�r du har beskurit dina frukttr�d p� vintern kommer sm� tjuvskott (sm� grenar som v�xer rakt upp) att infinna sig i maj och juni. Speciellt d�r du har beskurit tr�det h�rt kan hela buketter v�xa upp. Dessa skott tar mycket vatten och n�ring som skulle kunna utnyttjas b�ttre. Juli �r en bra tidpunkt att ta bort dessa "parasiter".
Gallra frukten p� �pple, p�ron och plommontr�den. Ta bort de sm� frukterna s� att de st�rre f�r en st�rre chans att utvecklas.
Behandla ditt frukttr�d med lite extra sp�r�mnen och mineraler den h�r m�naden, t.ex. med t�ngextrakt. Under den h�r v�xperioden kommer tr�den d� att bli mer motst�ndskraftiga mot sjukdomar och svampinfektioner.
N�r du har gr�vt och g�dslat din k�kstr�dg�rd kan du b�rja s� sommargr�nsaker i maj till mitten av juli. Fundera t.ex. p� f�nk�l och framemot vintern, olika sorter av k�l.
Morr�tter som s�tts tidigare under s�songen kan nu sk�rdas. Fyll upp h�len och tryck ner jorden f�r att avskr�cka morotsflugan.
Rensa regelbundet ogr�s i jordgubbslandet.
Ge jordgubbarna (�ven de krukodlade) en dos med l�slig g�dning med mycket kalium varje vecka.
Plocka mogna jordgubbar med stj�lken p�. Frukterna h�ller d� l�ngre och plantorna �r mer motst�ndskraftiga mot svampinfektioner.
�rter s�som dill, persilja och timjan kan plockas och torkas eller frysas i iskuber.
Semestersk�tsel
Titta efter skadedjur och ogr�s i din k�kstr�dg�rd och ta f�rsiktigt bort dessa. Alla frukter och gr�nsaker som n�stan �r mogna m�ste plockas. Dessa kan ruttna under din fr�nvaro och orsaka problem med skadedjur, svamp och andra sjukdomar.
Dammen
F�r att f� ett s� naturligt utseende som m�jligt b�r man l�mna vattenplantorna ifred s� mycket som m�jligt.
Ta bort andmat med ett n�t. Andra v�xter kv�vs under ett lager av andmat. T�m n�tet p� marken och leta efter grodyngel och vatten�dlor. De kommer oftast upp till ytan.
Placera en sten i den soliga delen av dammen. Grodor gillar att sitta och solbada p� en s�dan plats. Fj�rilar uppskattar �ven en s�dan plats.
H�ll l�vverket p� vattenliljorna under kontroll. Precis som andmat kan de kv�va andra v�xter.
H�ll regelbundet utkik efter alger. Ta bort dessa direkt.
Om vattenniv�n faller till f�ljd av avdunstning, s� fyll p� vatten igen. G�r detta stegvis s� att du inte kyler ner dammen alltf�r mycket p� en g�ng.
Om dammvattnet blir m�rkt b�r du kontrollera om syrev�xterna fortfarande finns d�r och kanske plantera n�gra nya. Vattenloppor brukar ocks� g�ra sitt.
Kantv�xterna beh�ver �ven vattnas regelbundet.
Inomhus
Amaryllis (Hippeastrum) b�rjar sin slumrande period i slutet av juli. Sluta att vattna plantan och l�t l�vverket vissna. Det vissna l�vverket kan avl�gsnas och l�ken kan sedan planteras om i december.
�rter som dill, persilja och timjan kan plockas och torkas eller frysas i iskuber.
Torka av l�vverket (b�de p� under- och ovansidan) med ljummet vatten och en svamp.
V�dra regelbundet. Inomv�xter beh�ver frisk luft. Gl�m inte r�tterna f�rresten. L�sg�r komposten med en gaffel d� och d�.
Blommor fr�n ros, krasse, gurk�rt och knoppar av tusensk�na kan anv�ndas i k�ket. Glasera rosenknopparna med socker och anv�nd dem som dekorationer p� t�rtor. Krasse och de bl� blommorna p� gurk�rt smaks�tter en sallat eller gurksallad. Inlagd tusensk�na smakar som kapris.
Semestersk�tsel
Om du inte kan ordna s� att v�nner eller grannar tar hand om dina v�xter under din semester kan du ta till f�ljande �tg�rder.
Flytta bort alla dina v�xter fr�n direkt solljus. S�tt dina v�xter i terrakottakrukor med tegelstenar i badkaret med lite vatten i. Tegelstenarna och terrakottakrukorna kommer att suga upp vattnet och f�rbli fuktiga. V�xter beh�ver dock lite ljus. Direkt solljus kan d�da dem, men det kan �ven fullkomligt m�rker. S�tt alla dina �vriga plantor tillsammans under en genomskinlig plastp�se f�r att minimera avdunstning.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|