|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sommaren �r inte �ver �nnu, och det finns fortfarande mycket att gl�dja sig �t: de f�rsta spindeln�ten dekorerade med p�rlor av dagg, de f�rggranna b�ren och fj�rilarna och det fantastiska sensommarljuset p� blommorna i tr�dg�rden. Men det finns ocks� ett antal arbeten som beh�ver utf�ras.
Tr�dg�rden i allm�nhet
St�d och bind upp h�ga och blommande v�xter och avl�gsna fr�n, om det beh�vs.
Sk�rda fr�n f�r n�sta s�song. Torka dem p� en m�rk och torr plats och f�rvara dem i pappersp�sar.
Kontrollera att perennerna inte har ohyra.
Sk�r av och kompostera �verblommade blommor och �verfl�diga blad.
Ta bort vissna sommarblommor.
Markera kala st�llen i rabatten (anv�nd f�rgade sn�ren f�r att komma ih�g vilken f�rg p� blommor du vill plantera)
Ta bort ogr�s.
S�tt vinterblommande v�xter i rabatten.
V�lj ut v�rblommande l�kar och planera f�r n�sta v�r.
Planerar du att k�pa nya rosor? De st�r i full blom nu, s� det h�r �r r�tt tid att bes�ka tr�dg�rdar som �r �ppna f�r allm�nheten och grannarnas eller v�nnernas tr�dg�rdar f�r att f� inspiration.
Bind upp de nya skotten p� kl�ngrosor. Se till att inte tvinga in dem bakom spalj�n utan bind fast dem l�st i den.
V�xterna
Nu �r det dags att plantera l�vf�llande buskar, rosor och tr�d.
Om du vill dela perenner, ska du ta upp dem nu och dela och plantera om de unga (yttre) delarna av plantan.
Plantera nya perenner i rabatterna nu. Jorden �r fortfarande varm, vilket g�r att plantorna utvecklar nya r�tter snabbt. N�r vintern kommer har de etablerat sig v�l.
Kom ih�g att l�gga rotklumpen p� krukodlade plantor i en hink med vatten innan du planterar ut dem. De beh�ver ta upp s� mycket vatten som m�jligt, men plantera dem aldrig i vattendr�nkt jord.
Plantera v�rblommande blomsterl�kar nu. Man kan plantera tulpaner, hyacinter och p�skliljor i de traditionella m�nstren (j�mna avst�nd) eller v�lja en naturlig look. Str� n�gra n�var med l�kar l�st �ver jorden och plantera dem d�r de faller ner.
S�rj f�r f�rg p� vintern genom att plantera prydnadsk�l, h�rdiga pens�er och buskar med f�rgglada b�r.
Vintergr�na buskar, barrtr�d och kl�ngv�xter kan planteras eller flyttas den h�r m�naden.
Buskar, tr�d och barrv�xter som du t�nker flytta n�sta m�nad kan du f�rbereda nu genom att sk�ra r�tterna i en stor cirkel runt basen. F�ran kan fyllas med torvmull tills du �r f�rdig att ta itu med flyttningen.
Besk�ring
Blomhuvudena p� hortensior kan f� sitta kvar och torka (de blir ett trevligt inslag i tr�dg�rden p� vintern) eller som alternativ kan de plockas och torkas inomhus.
Liguster, avenbok och h�ckar av barrv�xter kan besk�ras till r�tt form den h�r m�naden. Se alltid till att h�cken �r "kakformad", vid l�ngst ner och smalare upptill.
Ta regelbundet bort vissna blommor fr�n dahlior, begonior och canna s� att ny bloms�ttning stimuleras.
Om det inte har blivit av �nnu, kan buxbom, liguster och murgr�na fortfarande besk�ras. Kvistar av buxbom kan senare anv�ndas som sticklingar.
Sommarblommande ljung kan besk�ras.
Sommarblommande kn�lar
�ven om dina dahlior, canna och begonior kanske fortfarande st�r i full blom �r det verkligen dags att ta upp dem efter den f�rsta frosten. Skaka av jorden och ta bort alla skadade delar. Torka kn�larna p� en skyddad plats.
S� snart som de sommarblommande kn�larna �r torra ska de svepas in i tidningspapper och f�rvaras frostfritt. Verkliga begoniaentusiaster f�rvarar kn�larna med den urgr�pta sidan upp i l�dor med torr torvmull.
Gr�smattan
Sensommaren �r den perfekta tiden att underh�lla gr�smattan eller s� eller l�gga ut ny gr�smatta.
Ta bort kala fl�ckar genom att sk�ra ut en gener�st tilltagen fyrkant och s� gr�s p� fl�cken igen.
Klipp gr�set en g�ng i veckan och vattna ordentligt under perioder med torka.
R�fsa upp nedfallna l�v och sprid ut dem mellan perennerna i rabatterna.
P�skynda komposteringsprocessen genom att sprida ut ett tunt lager med l�v p� gr�smattan innan du klipper den och l�gg de hackade l�ven tillsammans med gr�sklippet p� komposth�gen eller i rabatten.
G�dsla gr�smattan en sista g�ng f�re vintern f�r att f� den s� gr�n som m�jligt. Det h�r �r en bra tid att ge sig i kast med mossa i gr�smattan. Ta bort den med kultivator eller genom att str� lite j�rnsulfat �ver den. F�r delar av gr�smattan med envisa mossproblem kan du f�rs�ka med att anv�nda speciellgr�sfr�blandning f�r skuggiga gr�smattor.
V�xter i urna
Alla v�xter i krukor, urnor eller l�dor klassas som krukv�xter, inklusive inomhusv�xter som tillbringar sommaren utomhus. F�rutsatt att det inte �r risk f�r nattfrost kan de stanna ute ett tag till.
Vattna dessa v�xter regelbundet och ge g�dning en g�ng i veckan medan de blommar.
Du f�r aldrig gl�mma amplarna! De torkar ut allra snabbast, och om det inte finns n�gra v�xter som v�xer ut ur sidorna p� ampeln, kan du doppa den i en stor hink eller ett stort tr�g med vatten varje dag.
Eftersom amplarna h�nger h�gt uppe, blir avdunstningen mycket st�rre. De beh�ver vattnas eller doppas minst en g�ng om dagen.
Anv�nd regnvatten f�r att g�ra detta n�r du kan. Om du m�ste anv�nda kranvatten ska du l�ta det v�rmas upp i solen f�rst. V�xterna avskyr iskallt vatten!
K�kstr�dg�rden
Gr�v upp �rter som persilja, gr�sl�k och andra icke h�rdiga �rter och plantera dem i kruka. St�ll dem i k�ket f�r att f� f�rska �rter hela vintern.
Oktober �r en l�mplig tid att plantera kiwi. Besk�r plantan ganska h�rt efter planteringen. N�sta v�r kommer de att utvecklas till kraftiga unga skott. Dessa v�xter �r vanligen han- eller honplantor, och f�r att f� en sk�rd av kiwifrukt beh�vs b�de han- och honplanta. I v�rt produktsortiment finns emellertid en sj�lvpollinerande variant, s� man beh�ver bara en av v�ra plantor. Om du har frukt p� din kiwi, kan de som inte �r helt mogna vid slutet av m�naden plockas och f�s att mogna inomhus.
Tomater och pumpor som inte �r mogna vid slutet av september kan ocks� f�s att mogna inomhus.
P�ron �r mogna n�r skaftet kan vridas och lossnar. Plocka nedfallen frukt s� snart som m�jligt f�r att f�rhindra svampsjukdomar.
�pplen och en del sena plommonsorter kan fortfarande sk�rdas. Kom �terigen ih�g att plocka nedfallen frukt s� snart som m�jligt f�r att f�rhindra svampsjukdomar. Frukt som sk�rdas en varm dag m�ste kylas ned en natt innan den lagras. F�rvara sedan felfri frukt svalt och m�rkt.
Tomma land kan gr�vas om nu. L�gg p� f�rsk eller halvruttnad g�dsel vid slutet av m�naden.
Du kan ocks� b�rja plantera alla slags frukttr�d. �ven om du bara har en ganska liten tr�dg�rd kan du odla spalj�tr�d l�ngs en v�gg eller ett st�ngsel. De tar mycket lite plats s�.
F�rs�k spaljera dv�rgfrukttr�d s� att de blir som girlanger med frukt. Du ska l�ta ett stort skott v�xa med flera sm� sidoskott som inte �r l�ngre �n 30 cm. Genom att plantera olika typer av sm� frukttr�d med 50 centimeters avst�nd kan du skapa en synnerligen aptitretande girlang!
P� v�ggar som vetter mot s�der (i tempererade klimatzoner) kan man till och med odla aprikoser, persikor och druvor.
N�r de sista hallonen har plockats ska grenarna som burit frukt sk�ras ned till marken. Detta fr�mjar utvecklingen av nya skott.
Fr�n mitten av september och fram�t �r bj�rnb�ren ocks� f�rdiga att plocka. Om du har druvor ska de gallras nu. V�nta inte f�r l�nge, eftersom frukter som v�xer f�r n�ra varandra l�tt ruttnar. Sk�r bort �verfl�diga eller sjuka frukter med en liten spetsig sax.
Ta bort bladen runt de �terst�ende druvorna s� att de f�r dra nytta av solen. H�rigenom blir de st�rre och s�tare.
Dammen
Har du alltid velat ha en damm i tr�dg�rden? Det h�r �r den b�sta tiden att g�ra en. N�r dagarna blir kortare minskar algv�xten, men det �r fortfarande tillr�ckligt med solljus f�r att nya plantor ska kunna etablera sig.
I en ny damm vill du s�kert ha n�ckrosor och kantv�xter, men se framf�r allt till att s�tta tillr�ckligt med syretillf�rande v�xter.
Bred ut ett n�t �ver dammen f�r att f�nga upp nedfallande blad. Om du inte tycker om att se ett n�t, blir du tvungen att avl�gsna vissna l�v fr�n dammen n�stan varje dag.
Ta f�rsiktigt bort fula blad fr�n n�ckrosorna. L�mna kvar en liten bit av bladstj�lken f�r att f�rhindra att de ih�liga stj�lkarna fylls med vatten. Det kan leda till att v�xten ruttnar.
N�ckrosor i korgar beh�ver ett nytt lager med n�ringssubstrat. L�gg ocks� lite substrat p� botten av dammen.
Inomhus
Snittblommor fr�n tr�dg�rden h�ller sig fr�scha l�ngre om de behandlas r�tt. Sk�r rosenstj�lkar i vinkel. Stj�lkarna p� astilbe och dahlia ska doppas i varmt vatten innan de arrangeras, medan stj�lkarna p� Euphorbia h�ller sig fr�scha om de doppas i kokande vatten i n�gra sekunder.
Sk�r blommorna tidigt p� morgonen, svep sedan in dem i tidningspapper och s�tt dem i en hink.
Pioner och liljor ska plockas innan knopparna har �ppnat sig.
Dahliablommor ska dock ha �ppnat sig helt innan de plockas.
Placera aldrig en vas med blommor n�ra en fruktsk�l. Mogen frukt producerar etylen, som f�r knopparna att trilla av och blommorna att vissna.
Blomsterl�kar �r inte bara avsedda f�r tr�dg�rden. Att driva dem inomhus �r ocks� mycket tacksamt.
F�r att f� blomsterprakt av l�kar s� tidigt som i december ska man plantera tulpaner och hyacinter nu, med spetsen i niv� med jordytan i sk�len eller krukan. Plantera krokus n�gra centimeter under jordytan, men l�t spetsen p� narcissl�kar sticka upp n�gra centimeter ovanf�r jorden.
Sedan placeras krukorna och sk�larna b�st p� ett m�rkt, svalt st�lle (ca 12� C). Efter ungef�r 8 veckor har de flesta av l�karna producerat skott.
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|