|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B�sta tr�dg�rdsv�n,
Under september b�rjar livet mer och mer g� sin vanliga g�ng efter sommar och semester.
September �r en bra m�nad att arbeta i rabatterna, d� har du fortfarande ett fint minne av sommartr�dg�rden. Om du v�ntar till v�ren �r det l�tt att gl�mma vilket arbete som b�r g�ras. En annan bra anledning �r att i september �r marken fortfarande varm s� nya v�xter har chans att rota sig innan vintern s�tter in.
F�r�ndringar i rabatten
�ven de mest v�lsk�tta tr�dg�rdar beh�ver underh�ll och f�ryngring.
Titta lite kritiskt p� dina rabatter. T�nk f�rst p� helhetsintrycket. �r det riktiga proportioner, st�mmer f�rgerna �verens. Hur kommer tr�dg�rden att se ut p� vintern. Finns det tillr�ckligt med vintergr�na v�xter och perenner.
F�r det andra m�ste du besluta dig f�r om du beh�ver nya v�xter. M�nga tr�dg�rdsodlare b�rjar p� fel s�tt. De k�per en ny vacker v�xt och sedan letar de efter en tom plats d�r de kan plantera v�xten. Som ett resultat av detta f�r de en tr�dg�rd och inte har regelbundna f�rger och v�xter som inte passar tillsammans, harmonin i tr�dg�rden har totalt f�rsvunnit.
De kritiska fr�gorna som du ska st�lla dig sj�lv �r:
� �r v�xten planterad p� b�sta plats f�r att den ska v�xa och blomma som b�st?
� Har varje v�xt tillr�ckligt med utrymme? Breder en del v�xter ut sig f�r mycket s� att de tar �ver plats fr�n andra?
� N�r blommade v�xterna i rabatten? Fanns det n�got som blommade varje s�song?
� Hur s�g rabatten ut efter blomningsperioden?
Beroende p� svaren kan du nu g�ra upp en tr�dg�rdsplanering, plan.
Under september kan alla v�xter som inte st�r p� r�tt plats flyttas till l�mpliga platser. V�xter som snabbt breder ut sig och tar �ver plats fr�n andra m�ste �tg�rdas p� en g�ng. Du kan dela p� v�xten och plantera den nya p� en annan plats i tr�dg�rden. M�nga markt�ckare v�xer hejdl�st efter ett par �r. Dessa v�xter �r idealiska att plantera under buskar men de �r inte s� bra i rabatterna. I mindre tr�dg�rdar �r det viktigt med blomningsperioderna. Det �r n�stan om�jligt att ha en tr�dg�rd d�r n�got blommar hela tiden, s� l�ngblommande v�xter som ocks� �r vackra f�re och efter blomningsperioden �r den b�sta l�sningen.
F�ryngring av perenner
En del perenner kan st� p� samma plats under flera �r utan att de beh�ver passning. Ett exempel �r pion (Paeonia), som utvecklar sin sk�nhet �r efter �r om den l�mnas i ro.
Andra perenner beh�ver f�ryngras efter ett par �r. Man beh�ver g�ra n�got om tillv�xten i mitten d�r ut eller om blomningen minskar.
Anv�nd dessa nya v�xter f�r att ut�ka storleken p� grupperna. En bra regel �r att grupper med perenner ska t�cka en yta som �r minst 1m�. Ju st�rre tr�dg�rd desto st�rre kan grupperna vara.
Att plantera samma v�xt p� flera st�llen i tr�dg�rden kan ge ett intressant och harmoniskt intryck i tr�dg�rden.
En del vanliga v�xter m�r bra av att delas s�som; Stj�rnfloka, flox, solhatt (Echinacea), gullris (Solidago), h�stanemon (Anemone hupehensis) och funkia (Hosta).
| |
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|